Till startsida
Webbkarta
Till innehåll Läs mer om hur kakor används på gu.se

Doktorandprojekt

Ett urval av doktorandprojekt vid AgeCap:

Jenna Najar - Risk- och friskfaktorer för demenssjukdomar, ur ett livsperspektiv

Demens är idag ett av världens största folkhälsoproblem, till följd av det globala åldrandet. Den behandling som idag finns tillgänglig för demenssjukdomar har ingen effekt på sjukdomsförloppet, utan är begränsat till symtomlindring. Det är därför viktigt att hitta förebyggande åtgärder för att förhindra eller försena sjukdomsförloppet.
Sjukdomsprocesserna av demenssjukdomar börjar två till tre decennier före sjukdomens debut. Det är därför viktigt att undersöka faktorer från tidigare skeden i livet, för att kunna angripa sjukdomen i tid. Syftet med min avhandling är därför att undersöka hur faktorer från olika tidsperioder i livet påverkar risken att insjukna i demens.

Therese Rydberg - Depression hos äldre kvinnor och män. Könsskillnader ur ett genusperspektiv

Depression är den ledande orsaken till global sjukdomsbörda för både kvinnor och män. På grund av den ökande medellivslängden i världen är depression sent i livet ett växande folkhälsoproblem. Trots att könsfördelningen i depressionsförekomst har börjat nyanseras inom senare forskning, är fyndet om kvinnors nästan fördubblade risk att insjukna fortfarande relativt robust inom psykiatrisk epidemiologi. Förklaringsmodellerna innehåller både biologiska faktorer, som genetik och hormoner och sociala som livshändelser och socioekonomiska faktorer.
Syftet med avhandlingsprojektet är att undersöka könsskillnader i depression hos äldre personer när det gäller förekomst, riskfaktorer och tidstrender med ett specifikt fokus riktat mot hur könsroller (maskulinitet, femininitet och androgynitet) kan ha betydelse för både kvinnor och män.

Jessica Samuelsson - Kost och hälsa bland äldre

Med doktorandprojektet vill vi studera kost- och näringsintag i relation till psykisk och fysisk hälsa, med ett särskilt fokus på demens. Genom att öka förståelsen för hur kostmönster, livsmedel och näringsämnen påverkar åldrandeprocessen kan kunskap om både risk- och friskfaktorer, kopplat till ett hälsosamt åldrande identifieras. Kunskapen kan bidra till att skapa nya möjligheter för förebyggande strategier och bättre behandlingsmetoder inom folkhälsa och hälsovård.

Hanna Wetterberg - Könsskillnader i demens

Det övergripande syftet med doktorandprojektet är att undersöka könsskillnader i demens.
Demens är en av de ledande orsakerna till funktionsnedsättning och skapar ett stort lidande för de drabbade och deras anhöriga. Kvinnor är mer drabbade än män av Alzheimers sjukdom, vilket till viss del förklaras av att kvinnor i genomsnitt lever längre och att män oftare dör av andra sjukdomar innan en demenssjukdom upptäcks. Det finns även andra biologiska och sociala faktorer som kan påverka kvinnors risk att drabbas av Alzheimers sjukdom. Desto mer vi vet om dessa faktorer, ju större möjlighet har vi att förebygga demenssjukdomar hos både kvinnor och män.

Lina Rydén - Hjärt- kärlsjukdom och demens hos äldre. Riskfaktorer, samsjuklighet och tidstrender

Demens och hjärt-kärlsjukdom är vanliga kroniska sjukdomar som bidrar till sjukdomsbördan i en äldre befolkning. Det finns en samsjuklighet mellan demens och hjärt-kärlsjukdom och de har många gemensamma riskfaktorer. Det här doktorandprojektet syftar till att kartlägga hur sjukdomsbördan gällande hjärt-kärlsjukdom har förändrats under de senaste 40 åren, men också till att undersöka samband mellan hjärt-kärlsjukdom och demens.

Felicia Ahlner –
Alkoholkonsumtion hos äldre

Äldre vuxna dricker generellt sett mindre alkohol än vad yngre personer gör, däremot tycks äldres totalkonsumtion av alkohol ökat under de senaste åren Vi vet förvånansvärt lite om de äldres dryckesvanor och vilka faktorer som är kopplade till ett potentiellt riskbeteende och få populationsbaserade studier har studerat alkoholkonsumtion bland äldre personer över 70 år. Det övergripande syftet med detta doktorandprojekt är att öka kunskapen om äldres alkoholkonsumtion, faktorer som är kopplade till ett riskfyllt drickande, samt konsekvenserna av riskfyllt drickande bland äldre män och kvinnor.

Mattias Jonson - Suicidtankar hos äldre. Förekomst, riskfaktorer och tidstrender

Äldre personer är den åldersgrupp i samhället som löper störst risk att dö genom suicid. Speciellt äldre män har hög risk. Detta doktorandprojekts syfte är att undersöka hur vanligt det är att äldre personer har suicidtankar, om sådana tankar har blivit mer eller mindre vanliga samt vad för faktorer, i form av fysisk och psykisk hälsa samt sociala faktorer de är kopplade till.

 

Sidansvarig: Tina Jacobsson|Sidan uppdaterades: 2019-04-29
Dela:

På Göteborgs universitet använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor.  Vad är kakor?