Till startsida
Webbkarta
Till innehåll Läs mer om hur kakor används på gu.se

Klinisk forskning


Den nuvarande huvudstudien, Gothenburg Mild Cognitive Impairment (MCI) study, tidigare kallad ”Demenssjukdom i Tidigt Skede” (DTS), som påbörjades 1999, är en prospektiv klinisk paraplystudie med det huvudsakliga syftet att ta reda på varför vissa patienter med lindrig kognitiv störning (MCI) utvecklar demens. En annan viktig målsättning är att försöka klargöra gränsdragningar och överlappningar mellan närbesläktade demenssjukdomar. Därutöver utgör den en källa till en rad specialstudier.

Patienter mellan 50 och 79 år som söker sjukvård för minnesbesvär och som uppvisar lindrig kognitiv störning eller mild demens inkluderas i studien. Diagnosen lindrig kognitiv störning eller mild demens ställs med enkla undersökningsinstrument oberoende av utfallet på den neuropsykologiska undersökningen. Patienter med allvarlig pågående psykiatrisk eller somatisk sjukdom inkluderas inte. Förutom vid baseline undersöks patienterna efter 2, 4, 6 och 10 år. Uppföljning efter 10-årsbesöket är under planering. Klinisk och biokemisk undersökning av blod och spinalvätska görs vid samtliga besök.

Den kliniska undersökningen består av systematisk anamnestagning med instrument för att fånga rapporterade symptom från patient och anhörig liksom kognitivt, neurologiskt, psykiatriskt och somatiskt status. Här ingår också identifiering av symptom som kan hänföras till olika hjärnregioner och depressionsskattning. Neuropsykologisk undersökning görs vid baseline, samt efter 2 och 6 år. Genetisk analys görs vid baseline, MRI och SPECT vid baseline och efter 2 år. Friska kontrollpersoner som rekryteras framför allt via pensionärsföreningar undersöks på samma vis.

Så långt som möjligt träffar patienten samma personer (team med läkare, kurator, neuropsykolog, sköterska) under hela undersökningsperioden.

Datainsamlingen är integrerad med den kliniska verksamheten. Det ställer höga krav på logistik och samarbetsförmåga.
Hittills har 781 patienter inkluderats och 600 följts upp efter 2 år, 279 efter 4 år, 250 efter 6 år samt 96 efter 10 år. Hittills har 124 friska kontroller inkluderats och 98 har följts upp efter 2 år, 79 efter 4 år, 40 efter 6 år och 34 efter 10 år.

 

Specialstudier (exempel)

En specialstudie handlar om gränslinjer och överlappningar mellan cerebral småkärlssjukdom och Alzheimers sjukdom. Småkärlssjukdom är den vanligaste vaskulärt betingade kognitiva sjukdomen. Den kännetecknas av exekutiv störning, gångrubbning, radiologiska och biokemiska vitsubstansförändringar. Alzheimers sjukdom kännetecknas av minnesnedsättning, radiologiska och biokemiska gråsubstansförändringar. Vid båda sjukdomarna föreligger störning i metabolismen av beta-amyloid. Sjukdomarna kan förekomma var för sig, men blandformer är också vanliga. Syftet är att genom analys av kognitiva profiler, bildanalys av hippocampus och vitsubstans och kemisk analys av beta-amyloidpeptider, enzym- och immunaktivitet i extracellulärmatrix och mätning av synapsfunktion försöka särskilja sjukdomarna och klargöra när blandformer föreligger i tidig sjukdomsfas och under senare delar av sjukdomsförloppet. Resultaten förväntas få betydelse inte minst för hur man väljer ut patienter till läkemedelsstudier.

En annan specialstudie syftar till att ta reda på vad som kännetecknar patienter med kognitiva besvär som senare tillfrisknar. Vilken roll spelar utbildningsnivå och andra socioekonomiska förhållanden? Kan ensidig påverkan på mer komplexa kognitiva profiler såsom exekutiv störning signalera en på sikt mer godartad prognos? Har stora hippocampus/amygdalakärnor skyddande effekt liksom välutvecklat neuronalt nätverk enligt neurokemiska markörer och bildanalys?

En tredje specialstudie undersöker om fysisk träning kan förbättra den kognitiva förmågan hos patienter med lindrig kognitiv störning.

 

Kontaktinformation

Anders Wallin, professor

Wallinsgatan 6, 431 41 Mölndal

Telefon:
031 - 343 10 00

Aktuellt

Publikationer


Illustration: Jacob Stålhammar

Sidansvarig: Webbredaktör|Sidan uppdaterades: 2019-12-20
Dela:

På Göteborgs universitet använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor.  Vad är kakor?