Till startsida
Webbkarta
Till innehåll Läs mer om hur kakor används på gu.se

Kognitiv medicin - fokus på Alzheimer och cerebrovaskulär sjukdom

 
Kognition är en samlingsbeteckning på människans förmåga att lära, tänka och bearbeta information i hjärnan. De kognitiva funktionerna måste vara intakta för att man skall kunna leva ett normalt vardagsliv. Nedsatta funktioner leder till svårigheter att klara av komplexa och vardagliga funktioner såsom att planera sin dag, fullgöra sina uppgifter i arbetslivet, sköta sin ekonomi, laga mat, hålla ordning, vara tillsammans med andra eller odla sina intressen. Nedsatta kognitiva funktioner leder också till en ökad stresskänslighet. Flera sjukdomar eller ingrepp uppvisar kognitiv nedsättning som en viktig, men inte alltid identifierad, manifestation såsom affektiv sjukdom, schizofreni, missbruk, neurologiska motorikstörningar, MS, traumatiska hjärnskador, cancer, infektioner, kärlsjukdomar (ischemisk hjärtsjukdom, hjärtinsufficiens, hypertoni, diabetes mellitus, stroke, vitsubstanssjukdom), koronar by-pass operation och andra större kirurgiska ingrepp. Multisjuklighet leder relativt ofta till funktionshindrande kognitiv nedsättning. Kognitiva effekter och bieffekter av läkemedel uppmärksammas också alltmer, inte bara psykofarmaka utan också exempelvis cytostatika. De sjukdomsgrupper där den kognitiva nedsättningen utgör kärnsymtomatologin är utvecklingsstörning, ADHD (attention deficit hyperactivity disorder)/autism, Alzheimers sjukdom och cerebrovaskulär sjukdom.

Demens, stroke och neuropsykiatriska sjukdomar svarar för uppemot 50% av medicinskt orsakat handikapp i låg- och medelinkomstländer. Procentsatsen är antagligen högre i höginkomstländer på grund av den relativt sett högre andelen äldre i dessa länder. Det som förenar dessa sjukdomar är att den kognitiva förmågan är nedsatt. Det gäller självfallet demens och neuropsykiatriska sjukdomar, men också stroke, som vanligen utgörs av minor stroke där den kognitiva nedsättningen dominerar över de motoriska symptomen.

Tillsammans utgör Alzheimers sjukdom och cerebrovaskulär sjukdom de kvantitativt mest betydelsefulla kognitionsstörande sjukdomarna hos vuxna. De är dessa och vissa andra likartade sjukdomar som Lewy body sjukdom och frontotemporal demens som forskargruppen framför allt arbetar med.

Information till våra medarbetare och samarbetspartners,

Medicine doktor och leg. psykolog Arto Nordlund har hastigt lämnat oss i stor sorg och saknad. Som briljant föreläsare lockade han unga medarbetare till det kognitionsmedicinska fältet. Utan hans framsynthet hade vi inte lyckats etablera de numera välkända studierna på patienter som söker hjälp för minnesbesvär vid neuropsykiatriska kliniken, SU. Själva patientarbetet var för honom centralt både för patientens skull och för att kunna bedriva kvalificerad forskning inom området. Han intresserade sig särskilt för utvecklingen av screeninginstrument för tidseffektiv kognitionsmätning och betydelsen av kognitiva profiler för diagnostik och förståelsen av olika neuropsykiatriska sjukdomar. Som handledare var han fenomenal på att förtydliga vetenskapliga frågeställningar och förhöja de vetenskapliga arbetenas språkliga och stilistiska egenskaper. Vi minns Arto som en banérförare för god patientvård och patientnära forskning inom det neuropsykiatriska forskningsområdet.


Professor Anders Wallin och forskargruppen Kognitionsstörande sjukdomar hos vuxna.

Kontaktinformation

Anders Wallin, professor

Wallinsgatan 6, 431 41 Mölndal

Telefon:
031 - 343 10 00

Aktuellt

Publikationer

Sidansvarig: Mattias Göthlin|Sidan uppdaterades: 2013-05-29
Dela:

På Göteborgs universitet använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor.  Vad är kakor?