Till startsida
Webbkarta
Till innehåll Läs mer om hur kakor används på gu.se

Kliniska prövningar

Dricker du för mycket alkohol? Vi söker deltagare till forskningsstudie >>>

Gruppen har sedan 2004 bedrivit både prövarinitierade kliniska prövningar (behandlingsstudier) samt läkemedelsstudier i samarbete med industrin.

Bland de prövarinitierade studierna finns en ”re-purposing” studie på mirtazapin och en prövning som undersökt vareniklins (en partiell nikotinreceptor agonist) effekt på alkoholkonsumtion hos alkoholberoende. Vareniklinstudien var en multicenterstudie (Göteborg, Stockholm, Malmö) med Göteborg som huvudsite och representerar vår första överföring av ett prekliniskt koncept, att nikotinreceptorer är essentiella för alkoholens aktivering av hjärnans belöningssystem, till klinisk prövning. Bland industrisamarbetena märks en prövning av en glycinupptagshämmare, som också bygger på ett koncept framtaget inom gruppens prekliniska forskning, samt en studie på sodium oxybates möjligheter som återfallspreventiv behandling.

För närvarande pågår COMB studien, en prövarinitierad multicenterstudie på ett nytt potentiellt läkemedel mot alkoholberoende. Konceptet som prövas i denna studie springer också ur vår prekliniska forskning.

Övriga kliniska studier

Inom de experimentella studierna har bland annat glycins effekter på alkoholintag och de subjektiva effekterna av alkohol undersökts. Ett annat forskningsområde inom gruppen rör det kliniska och experimentella värdet av den specifika alkoholmarkören Phosphatidylethanol (PEth), som mäts i blod. Vidare har de subjektiva effekterna av oral belastning med alkohol och deras relation till stress, ålder och ärftlighet studerats.

En longitudinell explorativ studie med syfte att undersöka relationen mellan symptom, prognos och behandlingsutfall, NordAlc studien, pågår i samarbete med Nordhemskliniken.
I samtliga våra kliniska studier samlas blod in för att möjliggöra framtida analyser av bl a gener kopplade till alkoholsjukdom.

Vi bedriver även fyra studier med fokus på samsjukligheten mellan substansbruksyndrom och ADHD och autism. Den ena rör förekomsten av dessa sjukdomar bland akut hemlösa i Göteborg, den andra samma frågeställning bland personer som erhåller substitutionsbehandling för opiatberoende. I en retrospektiv studie studerar vi effekterna av läkemedelsbehandling av ADHD och relationen till doser/plasmakoncentrationer av de läkemedel som används. I den fjärde studien studeras betydelsen av personlighet för behandlingsutfall vid ADHD-behandling.

För närvarande pågår i samarbete med en annan forskargrupp uppsättning av en metod för intravenös självadministrering av alkohol, som skall användas för att underlätta valet av de läkemedelskandidater som skall tas till de större, mycket kostsamma kliniska prövningarna.
 

Sidansvarig: Webbredaktör|Sidan uppdaterades: 2019-11-27
Dela:

På Göteborgs universitet använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor.  Vad är kakor?