Till startsida
Webbkarta
Till innehåll Läs mer om hur kakor används på gu.se

Resultat i urval


Sammantaget bidrar SALGOT till ökad kunskap kring arm- och handfunktion och aktivitet efter stroke, som kan användas för bättre planering av vård och rehabilitering redan i tidigt skede efter strokeinsjuknande och SALGOT extended till ökad kunskap om långtidskonsekvenserna efter stroke.

  • I det akuta skedet efter stroke hade ca 50 % av patienterna nedsatt arm- och handfunktion, vilket var en lägre andel än vad tidigare studier har visat.
  • Rörelserna i den påverkade armen visade sig vara långsammare och sämre koordinerade och krävde en annan rörelsestrategi för att kompensera för den nedsatta funktionen. Rörelseanalys är en metod som även kan fånga mindre men viktiga rörelseavvikelser när kliniska instrument inte är känsliga nog. T.ex. kunde vi visa att även den så kallade ”friska sidans” rörelser var påverkade tidigt efter stroke.
  • Många personer utvecklade spasticitet under första året efter stroke vilket visar på vikten av att tidigt förebygga framtida komplikationer så som smärta och minskat rörelseomfång.
  • För att förutsäga utveckling av spasticitet under första året visade sig en bedömning tio dagar efter insjuknande vara kliniskt användbar. Utveckling av Svårare spasticitet kunde säkrast förutsägas efter en månad.
  • Personer med hjärnblödning visade lägre funktionsnivå tidigt efter stroke jämfört med de som hade hjärninfarkt. Dock återhämtade de sig snabbare gällande arm- och handfunktion och aktivitet under den första månaden, och uppnådde efter tre månader samma funktion som personer med hjärninfarkt.
  • De personer som fick neurokirurgisk vård efter sin stroke hade hög överlevnad men många kvarstående symptom vid utskrivning från sjukhuset. Vid uppföljning efter fyra år hade deras funktion förbättrats (självskattad och klinisk bedömning) jämfört med vid utskrivning.
  • De personer som fick propplösande behandling (trombolys) mådde som grupp relativt bra även fem år efter insjuknande och hade god styrka och handfunktion jämfört med kontrollpersoner med stroke. Vissa kognitiva problem och svårigheter att kontrollera sina känslor fanns dock kvar.
  • Delaktighet under fösta året efter stroke visade sig vara relaterad till den fysiska funktionen och svårighetsgrad av stroke.
  • Tre dagar efter insjuknande i stroke fann vi att en kort, enkel bedömning, kunde förutsäga motorisk funktion i den påverkade armen i ett senare skede.
  • Självskattning och klinisk funktionsbedömning tidigt efter stroke gav kompletterande information och tydliggjorde patientens kännedom om sin egen förmåga. Självskattad styrka i arm och hand visade sig inte alltid överensstämma med uppmätt greppstyrka.
  • Svår nedsättning i arm- och handfunktion en månad efter stroke kunde förutsägas tre dagar efter stroke genom en bedömning av svårighetsgrad av stroke i kombination med test av styrka och rörelseförmåga.
  • Andelen personer som återgår i arbete efter stroke visade sig vara större än vad man tidigare sett och uppgick till drygt 70 procent, men det tog upp till ca tre år att återgå i arbete.
  • Koncentrationssvårigheter och trötthet visade sig vara vanliga konsekvenser lång tid efter en subarachnoidalblödning.
Sidansvarig: Katinka Almrén|Sidan uppdaterades: 2017-06-28
Dela:

På Göteborgs universitet använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor.  Vad är kakor?