Till startsida
Webbkarta
Till innehåll Läs mer om hur kakor används på gu.se

Katarakt

Pågående projekt inom katarakt
Projektledare: Madeleine Zetterberg

Skademekanismer

Kataraktpatogenes – oxidativ stress och proteinaggregation

Linsgrumlingar orsakas av att linsens normala fiberstruktur störs och/eller att linsens proteiner skadas, bl.a. genom oxidativ stress, och därefter bildar ljusspridande proteinaggregat. Förmågan att förhindra bildning av sådana aggregat, fr.a. via ubiquitin-proteasom-systemet (UPS), är en hörnsten i cellernas försvar mot åldrande. Kataraktgruppen studerar proteinmodifieringar i kataraktomvandlade linser samt reglering av UPS i odlade linsceller och i djurmodeller för att öka kunskapen om hur sjukdomen uppkommer. Cell- och molekylärbiologisk metodik används, liksom riktad proteomik. Delar av projektet drivs i samarbete med forskare vid AstraZeneca; däribland Julia Adelöf, doktorand i gruppen.

Varför har kvinnor mer katarakt? – östrogenets betydelse

Förutom hög ålder är kvinnligt kön en demografisk faktor som i epidemiologiska studier visat association med ökad kataraktrisk. Det har föreslagits att de minskade östrogen-nivåerna vid menopaus skulle vara orsak till den ökade risken för katarakt hos kvinnor. Studier inom området resulterade i en avhandling inom kataraktgruppen 2014 (Dragana Skiljic) och forskning för att pröva denna hypotes fortsätter med translationella och epidemiologiska metoder.

Epidemiologi

Molekylär epidemiologi – riskgener för åldersrelaterad katarakt

Ärftlighet är en viktig riskfaktor vid åldersberoende katarakt, men sjukdomen är inte kopplad till någon/några specifika mutationer enligt klassisk Mendeliansk nedärvning. Snarare är det en mängd genetiska varianter, single nucleotide polymorphisms SNPs, som är associerade med katarakt och de ger var för sig endast en mindre riskökning. Upptäckt av sådana associationer kan ge ledtrådar till patogenesen vilket sedan kan utnyttjas i profylaktiskt/terapeutiskt syfte. Kataraktgruppen har genom samarbete med professor Gunnar Tasas forskargrupp i Tallinn, Estland, studerat flera sådana riskgener.

Prevalens av linsgrumlingar och genomgången kataraktkirurgi hos 70-åringar - riskfaktorer och betydelse för synfunktion och synrelaterad livskvalitet

Antalet kataraktextraktioner utförda årligen i Sverige och på varje svensk ögonklinik kan erhållas via det svenska vuxenkataraktregistret (National Cataract Register; NCR). Dock saknas data på prevalensen av andelen kataraktopererade i befolkningen, liksom andelen med linsgrumlingar som indicerar kirurgi, uppgifter som är viktiga för att beräkna det framtida behovet av kirurgi. Forskningspersonerna i detta projekt har rekryterats från H70-studien, en stor epidemiologisk studie av 70-åringar i Göteborg, ledd av professor Ingmar Skoog vid Minnesmottagningen, SU/Mölndal. Synskärpa, synfält och fotografering av ögats lins med klassificering och gradering av linsgrumlingar är några av de undersökningar som har utförts. Lena Havstam-Johansson är doktorand i projektet.

Finns yrkesmässiga exponeringar som ökar risken för katarakt?

Historiskt finns ett känt samband mellan katarakt och arbete som glasblåsare, vilket tillskrivs infraröd strålning. Mer aktuella studier angående yrkesexponering och katarakt saknas dock. Tillsammans med docent Mathias Holm och professor Kjell Torén vid Arbets- och miljömedicin på SU/S pågår en epidemiologisk studie avseende yrkesmässig exponering och katarakt. Hösten 2014 skickades enkäter ut till alla 63-åringar i Västra Götalandregionen angående ögonsjukdomar, tidigare kataraktkirurgi samt yrkes- och miljömässig exponering. Eventuella samband med yrkesmässig (svetsning, passiv rökning vid restaurangarbete etc.) och miljö- (UVB från utomhusarbete) exponering håller på att analyseras.

Kirurgisk handläggning

Katarakt hos barn – optimal kirurgisk handläggning

Även om majoriteten av kataraktpatienterna tillhör den äldre befolkningen, är kongenital katarakt ett stort kliniskt problem. Detta trots att incidensen i Sverige är låg; 1/40.000 födda. Utan operation leder kongenital katarakt till betydande synhandikapp och i värsta fall blindhet. Tidig upptäckt och operation, före tre månaders ålder, är nödvändig eftersom synbanor och högre visuella funktioner är beroende av tidiga synstimuli. Ju tidigare man opererar, desto större chans har barnet för normal synutveckling, dock är risken för komplikationer såsom glaukom ökad vid tidig operation. Tillsammans med kollegor inom Ögonsjukvården vid SU/Mölndal bedriver kataraktgruppen forskning om kirurgisk handläggning av denna patientgrupp, vilket bl.a. inkluderar frågeställningar om optimal operationsålder, val av intraokulär lins samt hur komplikationer ska minimeras.

Vilken linsprotes ska användas hos patienter med andra ögonsjukdomar?

Vissa patienter med okulär komorbiditet, d.v.s. andra ögonsjukdomar, löper större risk att drabbas av komplikationer i samband med kataraktkirurgi; det gäller t.ex. personer med intraokulär inflammation, uveit. Dessa patienter löper bl.a. högre risk för kraftig postoperativ inflammation och efterstarr. Det har diskuterats om utformningen av den intraokulära linsprotes som implanteras vid operationen kan påverka risken för dessa komplikationer. Inom kataraktgruppen pågår studier där linsmaterialets betydelse för graden av postoperativ inflammation och efterstarr undersöks. Sara Pålsson är doktorand inom detta projekt.

En annan grupp patienter där valet av intraokulär linsprotes kan vara svårt är hos personer med degenerativa tillstånd i kornea (hornhinnan) såsom keratokonus. Den tekniska utvecklingen av linsproteser går snabbt och linser som korrigerar för astigmatism (olika brytning i hornhinnans olika axlar) finns men huruvida dessa kan användas vid keratokonus är inte klarlagt. Kataraktgruppen bedriver forskning som syftar till att ta reda på vilken linsprotes som lämpar sig bäst för dessa patienter.

Komplikationer till kataraktoperation

För merparten av alla patienter är en kataraktoperation ett rutiningrepp med låg komplikationsfrekvens. Komplikationer, en del potentiellt synhotande, förekommer dock och eftersom kataraktoperation är ett så frekvent ingrepp (ca 110.000 operationer i Sverige 2015) blir antalet patienter som drabbas ändå stort. Vissa av komplikationerna drabbar ögats bakre segment, dvs glaskropp och näthinna. Det är sedan tidigare känt att genomgången ögonkirurgi ger ökad risk för näthinneavlossning, oftast inom de närmaste månaderna efter operationen. Inom kataraktgruppen pågår studier för att ta reda på hur stor denna riskökning är, vilka riskfaktorer som bidrar och hur man kan minimera dessa.

Ytterligare en komplikation som kan inträffa, ofta flera år efter genomgången kataraktoperation, är att den inopererade plastlinsen lossar, vilket ger synnedsättning av varierande grad. Olika tekniker finns för att repositionera den befintliga linsprotesen eller byta ut den mot en ny. Inom kataraktgruppen pågår forskning för att ta reda på optimal kirurgisk strategi hos personer som råkar ut för denna komplikation.

Tittar in genom fönster till operationssal
Sidansvarig: Katinka Almrén|Sidan uppdaterades: 2018-01-29
Dela:

På Göteborgs universitet använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor.  Vad är kakor?