Till startsida
Webbkarta
Till innehåll Läs mer om hur kakor används på gu.se

Frågeställningar vi arbetar med i SAHLSIS är bl.a.:

Vad finns det för faktorer som ökar risken för att drabbas av en ny stroke?

För att studera vilka faktorer som påverkar risken för att drabbas av en ny stroke så har många av patienterna i SAHLSIS följts upp efter 2 år och 7 år. Nya insjuknanden i stroke eller i andra vaskulära sjukdomar så som hjärtinfarkt under dessa år registreras för att vi ska kunna undersöka vad som skiljer de patienter som drabbas av ny stroke från de som inte drabbats av någon ny stroke.

Finns det några genetiska varianter som ökar risken att få stroke?

Genom att studera vanliga små genetiska varianter, s.k. ”Single nucleotide polymorphisms”, i DNA från både patienter och kontroller kan man få information om gener som skulle kunna påverka risken att drabbas av stroke. Dessa studier ligger till grund för fortsatta analyser av genernas funktion innan man kan dra några säkra slutsatser om genernas roll vid stroke.

Finns det markörer i blodet som visar på ökad risk att få stroke?

För att studera om det finns markörer i blodet som kan visa på ökad risk att få stroke, har blodprover tagits från både patienter och kontroller. Vi analyserar sedan nivåer av olika äggviteämnen (proteiner) i blodet och analyserar skillnader i mängden av specifika proteiner i blodproverna från patienter och kontroller.

Hur påverkas kognitionen av stroke?

Vi studerar hur ett strokeinsjuknande påverkar kognitiva funktioner både i det tidiga skedet efter insjuknandet och på lång sikt. Med kognitiva funktioner menas exempelvis varseblivning, språk, uppmärksamhet, rumsligt tänkande och lokalsinne, minne, logiskt tänkande och slutledning. Vi studerar också hur sambandet ser ut mellan kognitiv funktion och återgång i det dagliga livets aktiviteter. För att lära oss mer om hur kognitionen påverkas av stroke undersöker vi vilken betydelse skadans lokalisation i hjärnan har för grad av kognitiv funktionsbegränsning.

Hur påverkas vardagslivet efter stroke?

Förmågan att utföra och delta i vardagliga aktiviteter i hemmiljön, i arbetslivet och på fritiden påverkas i olika grad efter en stroke. Framförallt påverkas förmågan att utföra komplexa vardagliga aktiviteter då dessa ställer större krav på kognitiv kapacitet. Genom att studera hur förmågan att utföra aktiviteter på vardagslivets olika arenor påverkas i ett långtidsperspektiv fås kunskap om vilket stöd personer behöver i olika faser av rehabiliteringsprocessen efter stroke.

Hur ser anhörigas situation ut?

Vi studerar hur de anhöriga till personer som tidigare drabbats av stroke upplever sin livssituation och hälsa. De områden vi undersöker är hur man fördelar sina aktiviteter i vardagslivet, psykisk och fysisk hälsa, tillfredsställelse med livet, förmåga att hantera nya livssituationer och behov av eget stöd. Vi undersöker också hur mycket och på vilket sätt de anhöriga ger stöd till sin närstående med stroke samt det samhällsekonomiska värdet av detta stöd. Vi jämför också de anhörigas vardagssituation och hälsa med anhöriga till personer som inte drabbats i befolkningen.

Vad är ischemisk stroke?

Ischemisk stroke är en hjärninfarkt orsakat av en propp i ett av de blodkärl som förser hjärnan med blod. Proppen gör att blodet inte kan komma fram, detta leder till syrebrist och celldöd i vissa delar av hjärnan.

Huvudansvariga för SAHLSIS

Christina Jern, Professor
christina.jern@neuro.gu.se

Katarina Jood, Med. Dr.
katarina.jood@neuro.gu.se

Christian Blomstrand, Senior Professor
christian.blomstrand@neuro.gu.se

Länkar

Hjärt-Lungfonden
STROKE-riksförbundet
Insamlingsstiftelsen för neurologisk forskning

Sidansvarig: Katinka Almrén|Sidan uppdaterades: 2012-04-18
Dela:

På Göteborgs universitet använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor.  Vad är kakor?