Till startsida
Webbkarta
Till innehåll Läs mer om hur kakor används på gu.se

Multipel skleros från prekliniska fynd till förloppet under individens livstid


Forskargruppsledare: Oluf Andersen

MS har ett prekliniskt förlopp som kan sträcka sig asymtomatiskt över år, sannolikt decennier. Efter den kliniska debuten (och diagnosen) är sjukdomen i varierande grad fortsatt aktiv under resten av livet, även om en mindre andel av patienterna undgår ett handikappande progressivt förlopp. Mediciner finns som är kraftigt bromsande i den tidiga skovfasen men har svag effekt ifall de sätts in först efter att progressfasen börjat. Profylax mot sjukdomen är ännu inte realistisk.

Omfattande epidemiologiska och registerstudier talar tydligt för omgivningsfaktorer i MS-patogenesen, inklusive infektion med Epstein-Barr virus. Vår frågeställning är om infektion med EBV, speciellt i form av infektiös mononukleos, efterlämnar aktivering av centrala nervsystemets innata (mikrogliaaktivering) och adaptiva immunsystem liknande MS trait (som vi beskrivit tidigare) d.v.s. prekliniska stadier före MS. Vi söker därmed underlag för att bedöma indikationen för vaccination mot EBV-infektioner. Frågan om MS blivit en lindrigare sjukdom (ändringar i exogena faktorer, diagnos eller behandling, eller en kombination) är olöst. Vi bedömer därför sjukdomens svårighetsgrad över tid, och utför dels långtidsbedömning av risken för progress, dels kontinuerlig bedöming av detta under skovfasen, allt baserat på vår incidenskohort med debut 1950-64 och på det uppdaterade svenska MS-registret. Registren används som historisk kontroll för behandling av MS med första och andra generationens immunmodulerande medel på lång sikt, med en åldersberoende hasardfunktion som resultatmått. Vi undersöker även om Mendelisk (monogen) genetik kan påverka vissa MS-förlopp. Vi använder två humana sjukdomar med något enklare patogenes som modell för MS, dels den dominant ärftliga neurodegenerativa sjukdomen HDLS där vi just påvisat den sjukdomsframkallande mutationen, dels Guillain-Barré-syndromet: Vid båda dessa åkommor finns liknande frågeställningar runt patologi med demyelinering och axondegeneration som vid MS.
 

Gruppmedlemmar

Sara Haghighi, Med dr, specialistläkare i neurologi

Daniel Jons, doktorand, specialistläkare i neurologi

Helen Tedeholm, Med dr, läkarstudent

Bengt Skoog, Med dr, överläkare i neurologi

Björn Runmarker, Med dr, överläkare i neurologi

Christina Sundal, Med dr, specialistläkare i neurologi

Sidansvarig: Katinka Almrén|Sidan uppdaterades: 2019-01-16
Dela:

På Göteborgs universitet använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor.  Vad är kakor?