Till startsida
Webbkarta
Till innehåll Läs mer om hur kakor används på gu.se

Kognitiva dysfunktioner i schizofreni

Forskningsprojektet avser att undersöka rollen för kognitiva kärnsymptom i psykotiska sjukdomstillstånd som schizofreni. Vi arbetar efter en arbetshypotes om hur vi uppfattar vår omvärld som omfattar olika nivåer av sensorisk informationsbehandling i centrala nervsystemet. Informationen antas här först att filtreras i förmedvetna filter för att sedan via selektiva uppmärksamhetsmekanismer slussas vidare till högre nivåer i hjärnan där den integreras i de kognitiva medvetandeprocesserna. I vår prekliniska forskning på försöksdjur studerar vi hur selektivt verkande droger som påverkar hjärnans funktion kan orsaka funktionsstörningar i integrationen av det neuronala flödet ledande till kognitiva dysfunktioner liknande de man ser hos personer med schizofreni. Till vårt förfogande har vi ett antal väl etablerade djurmodeller med vars hjälp vi hoppas kunna spåra på vilken nivå i informationsbehandlingen sådana funktionsstörningar kan tänkas uppstå. Dessa försök har bl.a. påvisat ett möjligt samband mellan schizofreni och störningar i frisättningen av signalmolekylen kväveoxid (Pålsson et al. 2007).

Denna hypotes har testats i en pilotstudie som vi drivit ihop med docent Birgitta Rembeck m.fl. på patientmaterial från Psykosvård i Väster vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset (Wass et al. 2011). I studien har vi undersökt det terapeutiska värdet av att använda aminosyran L-lysin, som hämmar produktionen av kväveoxid, som tilläggsbehandling till patienternas ordinarie antipsykotiska behandling. I studien använde vi oss också av psykoakustiska mätningar utförda med hjärnstams-audiometrisk teknik utvecklad i Lund (Nielzén et al. 2004) för att skatta patientens förmåga att filtrera det sensoriska flödet på en förmedveten nivå. Dessa mätningar korrelerades sedan med patientens sjukdomsbild skattad med konventionella neuropsykiatriska test. Studien påvisade en möjlig behandlingsvinst med L-lysin, samtidigt som våra psykoakustiska mätningar kunde förutsäga vissa schizofreniforma särdrag hos patienterna (ökad lateralisering av den sensoriska informationsbehandlingen i höger thalamus).

Utifrån dessa resultat har nu en större studie startats med större statistisk kraft för att försöka styrka våra observationer från pilotstudien. Vi anser att dessa studier är viktiga också mot bakgrund av flera tidigare studier, som antyder att den sensoriska integrationsförmågan är störd hos personer drabbade av schizofreni.

Det övergripande syftet med vår forskning är att ytterligare försöka belysa den bakomliggande etiologin och patofysiologin för de kognitiva kärnsymptomen i schizofreni. I förlängningen hoppas vi också att forskningen skall leda fram till nya förbättrade behandlingsterapier mot schizofreni.

Referenser

Nielzén S, Källstrand J, Larsson L, Olsson O (2004) Clinical psychoacoustics can support an objective diagnosis of schizophrenia. Läkartidningen 101: 1376-1379

Pålsson E, Fejgin K, Wass C, Engel JA, Svensson L, Klamer D (2007) The amino acid L-lysine blocks the disruptive effect of phencyclidine on prepulse inhibition in mice. Psychopharmacology (Berl) 192: 9-15

Wass C, Klamer D, Katsarogiannis E, Pålsson E, Svensson L, Fejgin K, Bogren IB, Engel JA, Rembeck B (2011) L-lysine as adjunctive treatment in patients with schizophrenia: a single-blinded, randomized, cross-over pilot study. BMC Med 9: 40
 

Bild på Caroline Wass

Caroline Wass

Med dr., docent, projektledare
Tel: 031-786 3420
Epost: caroline.wass@neuro.gu.se

Gruppmedlemmar

Daniel Klamer, docent

Angela Boden, leg läk

Sidansvarig: Webbredaktör|Sidan uppdaterades: 2016-05-19
Dela:

På Göteborgs universitet använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor.  Vad är kakor?

Denna text är utskriven från följande webbsida:
http://neurophys.gu.se/sektioner/farmakologi/forskning/psykosprojektet/
Utskriftsdatum: 2019-10-19