Till startsida
Webbkarta
Till innehåll Läs mer om hur kakor används på gu.se

Samarbeten och kommunikation står på Jenny Nyströms agenda

Nyhet: 2018-05-17

Jenny Nyström

Institutionen för neurovetenskap och fysiologi är stor och diversifierad, men trots den stora variationen inom institutionen har de olika delarna en god förståelse för varandras olika förutsättningar. Eftersom institutionen är så välstrukturerad så räknar den nya prefekten Jenny Nyström att inte behöva slå av på takten för sin njurforskning.

Jenny Nyström tog över som ny prefekt för institutionen för neurovetenskap och fysiologi i början av året.

– Agneta var ju prefekt under lång tid, och hon har skapat en bra ledningsstruktur inom institutionen som gjort det lätt att komma in i uppgiften som ny prefekt och som också är en jättebra grund för vår fortsatta utveckling, säger Jenny, som tidigare bland annat varit biträdande sektionschef, och vice ordförande i forskarutbildningsrådet.

– Jag tycker det är roligt att engagera mig i organisatoriska frågor, och att vara en del den utveckling som sker. Det är många miljöer inom institutionen jag inte varit i ännu, och jag ser fram emot att besöka dem och skapa dialoger och möten.

Ny proprefekt inom kort

Jenny Nyström är glad att Hans Nissbrandt kunnat fortsätta som proprefekt under hennes första månader som prefekt:
– Han så väl insatt i verksamheten så det har varit till väldigt stor hjälp. Inom kort kommer beredningsgruppen presentera sitt förslag på vem som ska efterträda honom, och det rådgivande valet beräknas vara klart före sommaren.

Institutionen för neurovetenskap och fysiologi är en av universitetets största institutioner, med över femhundra medarbetare vid fem sektioner (farmakologi, fysiologi, hälsa och rehabilitering, klinisk neurovetenskap, samt psykiatri och neurokemi). Institutionen rymmer alltså mycket mer än de ämnen som nämns i dess namn – bland annat arbetsterapi, fysioterapi, audiologi och logopedi.

Jenny Nyström, prefekt– Jag tycker det är imponerade att institutionen har så många olika ämnesinriktningar, och att vi ändå är så öppna mot varandra och visar stor förståelse för varandras verksamheter. Trots vår stora bredd kan vi samlas och mötas på ett bra sätt, säger Jenny.

Sektionerna inom institutionerna kommer även fortsättningsvis ha en hög grad av autonomi, där de fem sektionerna själva styr över en stor del av institutionens anslag och sina egna rekryteringar.

Kommunikation och samverkan

Välfungerande organisationer kräver effektiv kommunikation, och det är en aspekt som Jenny lyfter fram även för sin egen institution.

– Vi är en internationell institution, och alla medarbetare behöver få tillgång till viktig information. Eftersom alla medarbetare ska vara delaktiga, så måste de ha insikt i det arbete som görs inom olika grupperingar, råd och utskott, säger Jenny och fortsätter:

– På central nivå har rektor också tagit initiativ till en utredning som ser över hur universitetets styrprocesser fungerar idag och hur det skulle kunna fungera, där har institutionsledningarna en viktig roll.

Som prefekt vill hon också underlätta för institutionens forskare att samarbeta med andra, både inom institutionen, inom Sahlgrenska akademin, med universitetet i övrigt och med forskare vid andra lärosäten och med företag, nationellt och internationellt.

– Ju lättare det är att samverka med andra institutioner desto bättre forskning kommer vi att göra, konstaterar Jenny och fortsätter:

– Jag vill att våra miljöer ska fortsätta präglas av öppenhet. Miljöerna ska vara tillåtande för studenter, doktorander och juniora forskare, så att de får lov att ta sin plats, och släpps in och inkluderas i forskningsarbetet. Det var något Agneta var bra på som prefekt och jag vill fortsätta bygga på det.

Hundratals biopsier

Jenny Nyström är professor i fysiologi med särskild inriktning mot molekylära och funktionella studier av njurens funktion. Hon disputerade här i Göteborg år 2000, följt av en två år lång postdok i New York, vid Albert Einstein College of Medicine.

– Det var en oerhört värdefull tid. De njurforskare som jag lärde känna där och som då var tidigt i sin karriär, är nu etablerade och välkända forskare på olika platser i USA. Det är kontakter jag fortfarande har mycket stor glädje av, konstaterar Jenny.

Ända sedan hon kom tillbaka till Göteborg igen har hon arbetat med en omfattande studie med njurbiopsier, som förhoppningsvis ska leda till specifika behandlingsmetoder för flera njursjukdomar, som IgA-nefrit. Vissa av patienterna i studien har följts under 15 år, och studien omfattar nu flera hundra prover.

Prioriterar prefektskap och forskning

Jenny Nyström i labbetBaserat på detta stora patientmaterial studerar gruppen hur njursjukdom uppstår inne i njurcellerna. Vissa njursjukdomar är mycket ovanliga. Sjukdomsförloppets utvecklingstakt kan variera mycket, även för patienter som har samma diagnos.

– Vi behöver veta mer om mekanismerna bakom kronisk njursjukdom. Jag brinner verkligen för njurfysiologi och för njursjukdomar, och hur vi kan komma framåt med att hitta nya botemedel. Idag finns det inga specifika läkemedel mot kronisk njursjukdom, och det krävs samarbete mellan både kliniska och experimentella forskare, liksom med industrin, om vi ska lyckas.

Just nu arbetar hon också med att arrangera ett stort möte som the International Society of Nephrology ska hålla i Göteborg nästa år, och som kommer att locka ett stort antal njurforskare från hela världen. Hon är också drivande i etableringen av ett nytt njurforskningscentrum i Göteborg som ska invigas den 27 augusti.

Hennes forskargrupp består av doktorander, disputerade forskare och en forskningssjuksköterska. Även som prefekt för en av universitetets största institutioner planerar Jenny att fortsätta vara en mycket aktiv forskare:

– Jag tycker att man ska kunna kombinera ett sådant uppdrag med forskning. Mycket handlar om att prioritera, säger Jenny och tillägger:

– Jag har ett stabilt och bra team i min forskargrupp, och en fungerande delegering inom ledningen, och dessutom kompetenta och effektiva administratörer på institutionen. Alla dessa delar i kombination gör att det känns riktigt bra att blicka framåt.

TEXT OCH FOTO: ELIN LINDSTRÖM CLAESSEN

AV: ELIN LINDSTRÖM CLAESSEN

Sidansvarig: Josefin Bergenholtz|Sidan uppdaterades: 2017-08-31
Dela:

På Göteborgs universitet använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor.  Vad är kakor?