Till startsida
Webbkarta
Till innehåll Läs mer om hur kakor används på gu.se

Förbättrad hälsa hos dagens 70-åringar

Nyhet: 2019-02-04

Deltagarna i H70-studien samladeDagens 70-åringar mår som 50-åringarna i början av 1970-talet.
Det var huvudbudskapet när nya forskningsresultat presenterades för studiedeltagarna själva.


På H70-dagen i januari presenterades nya forskningsresultat om hälsan hos dagens 70-åringar. För första gången bjöds deltagarna själva in för att ta del av de senaste forskningsrönen.
Huvudbudskapet är att dagens 70-åringar mår betydligt bättre än tidigare generationer av 70-åringar.Resultaten ingår i den senaste upplagan av H70-studien Göteborgs universitet. De startade 1971 med personer födda 1901 - 1902. Nu bearbetas resultat om personer födda 1944. Forskningsserien, som kallas H70, har blivit en av världens mest kända befolkningsstudier.

Välfärd bakom positiva resultat

Det visar sig att 70-åringarna är piggare, reser mer och äter nyttigare. Blodtryck, kondition, fysisk förmåga och intellektuell kapacitet har också förbättrats.
Färre har depressioner och åldersspecifik förekomst av demens minskar stadigt. Orsakerna till den positiva trenden är flera, men kan sammanfattas med att Sverige har blivit ett välfärdsland, menar Ingmar Skoog, som är föreståndare för AgeCap, centrum för åldrande och hälsa vid Göteborgs universitet och forskarledare för H70-studierna.

Stort intresse bland deltagarna

Drygt 650 av de totalt 1203 personer som ingick i den senaste studien kom till Göteborgs universitet för att ta del av de nya rönen.
–Deltagarna är oerhört viktiga för vår forskning. Tack vare dem har vi möjlighet att få svar på forskningsfrågor som kan öka hälsan och välbefinnandet hos äldre personer, och som kan hjälpa oss att förebygga sjukdomar som demens och depression. På H70-dagen vill vi ge tillbaka resultaten till deltagarna, säger Ingmar Skoog.

Gäller att ha tur

Hur vi mår som äldre påverkas av en rad olika faktorer och därför har forskarna bland annat tittat närmare på allt från könsroller och psykiska sjukdomar till demenssjukdomar, sexvanor, sömn, kost och missbruk.
–Dessutom gäller det att ha lite tur i livets lotteri. Du kan göra allting rätt och ändå dra en nitlott och göra det mesta fel och dra en vinstlott. Var man bor och i vilken historisk period man lever påverkar också hälsan, säger Ingmar Skoog.

Demenssjukdomar kan förebyggas

Demenssjukdomar är ovanliga bland 70-åringarna, medan 20 procent av de som är över 80 år drabbas.
Genom att röra på sig, äta rätt, sova bra och undvika rökning kan vi minska vår egen risk att bli dementa.
–Vi har sett att de som fick Alzheimers hade högt blodtryck 10-15 år tidigare. Vi var också först i världen med att visa att övervikt ökar risken för att utveckla Alzheimers, säger Ingmar Skoog.

Deltar för egen och forskningens skull

Hanna Falk, docent på institutionen för vårdvetenskap och hälsa och AgeCap-forskare, har tillsammans med sina kollegor tagit reda på vad deltagarna tyckte om att ingå i H70-studien. Många tycker att det var intensivt och ansträngande, men att det var väl värt mödan och de skulle tacka ja till att delta igen. Man deltar både för sin egen skull och för att bidra till forskningen så att resultaten kommer fler till godo. Många ser det också som en förmån, att få en så grundlig genomgång av den egna fysiska och psykiska hälsan, för att kunna remitteras till rätt instans i god tid om det skulle behövas.

Bättre självskattad hälsa med hög internetanvändning

Hanna Falk har också tillsammans med Annika Bergström vi institutionen för Journalistik, medier och kommunikation undersökt hur internet-användningen hänger ihop med den självskattade hälsan hos 70-åringarna. Användningen av internet och digitala tjänster är föga förvånande lägst bland äldre. Samtidigt visar det sig att ju mer man använder internet, desto bättre är den självskattade hälsan.

Bättre sömn

Sömnproblemen ökar med stigande ålder, även om dagens 70-åringar verkar sova bättre än tidigare årgångar. Preliminära resultat visar att om man har sömnproblem i medelåldern, finns det en liten men statistiskt signifikant risk att utveckla demens senare i livet.
Johan Skoog, doktorand på psykologiska institutionen forskar på om en god natts sömn kan ”tvätta hjärnan” och minska risken att utveckla Alzheimers sjukdom. Det finns nämligen ett reningssystem i hjärnan som kan rensa ut slaggprodukter och som nästan bara är aktivt när vi sover.
– Jag har studerat hur man kan påverka sömnsvårigheter med hjälp av KBT och det är väldigt effektivt, även för de som sovit dåligt under många år. Kanske är det så att kognitiva behandlingar kan verka förebyggande för att utveckla demens, senare i livet, säger Johan Skoog.

Äter nyttigare och dricker mer

Dagens 70-åringar äter nyttigare än tidigare generationer. Som helhet har kostvanorna hos 70-åringar blivit klart bättre under årens lopp.
– Man äter mer frukt och grönt, mera fisk och skaldjur. Kunskapen om bra mat har ökat. Man är också friskare som 70-åring idag än tidigare, och har lättare att göra i ordning mat. Dessutom är utbudet större, säger Jessica Samuelsson, doktorand inom AgeCap.
Däremot dricker dagens 70-åringar mer. 33 procent dricker mer än rekommendationen, det vill säga ett litet glas vin per dag för kvinnor och 1,5 glas för män. Intaget av godis, choklad och chips har ökat medan man äter mindre av kakor, bullar, läsk och saft.

Färre 70-åringar är deprimerade

I studier av tidigare generationer 70-åringar har cirka tolv procent av kvinnorna och sju–åtta procent av männen varit deprimerade. Nu har andelen sjunkit med några procentenheter, och mest bland kvinnorna, enligt preliminära resultat från den senaste studien.
Förbättringar i samhället, och ökad medvetenhet som får fler att söka hjälp, ses som sannolika orsaker till att depressionerna minskat.
Varför är det ändå så många fler kvinnor än män som drabbas?
– Vissa personliga egenskaper som traditionellt förknippas med en feminin eller maskulin könsroll tycks påverka risken för depression, säger Therese Rydberg Sterner, doktorand inom AgeCap.
Bland personer som är ängsliga, har en grubblande personlighet eller tvivlar på den egna förmågan – allt förknippat med feminin personlighet – är depressionerna flera.
Personer med egenskapen ”god förmåga att lösa problem” har däremot färre depressioner än genomsnittet. Det är en egenskap som traditionellt förknippas med maskulinitet.
– Egenskaperna i sig själva är viktigare än att hänföra dem till en viss könsroll. Men vi vill undersöka hur biologiskt och socialt kön samspelar i risken för depression, säger Therese Rydberg Sterner.

Bättre hörsel

70-åringarnas hörsel har förbättrats avsevärt under de fem senaste årtiondena och männens hörsel allra mest. Det visar en studie av Maria Hoff, doktorand på institutionen för neurovetenskap och fysiologi.
Kvinnorna hör i genomsnitt bättre än männen, även om skillnaderna har minskat något. Maria Hoff tror att den förbättrade hörseln beror på att man utsatt sig för mindre buller jämfört med tidigare generationer. Förekomsten av tinnitus har däremot inte minska. 30 procent av de tillfrågade sa att de hade problem.

Kroppssammansättning

Den fysiska förmågan är avgörande för att kunna förverkliga sådant vi vill göra, till exempel att cykla och gå. Går det tillräckligt långt förtvinar musklerna och livsstilen spelar en avgörande roll för vår fysiska förmåga.
Ju äldre vi bir ju mer tenderar mängden kroppsfett att stiga. Det gäller också deltagarna i den senaste H70-studien. En övervägande majoritet av deltagarna ligger i normalintervallet när det gäller muskelmassa. Kroppssammansättning handlar om att värdera fram för allt mängden muskler och fett i kroppen.
–Vi är speciellt intresserade av att studera det fysiska åldrandet genom kroppssammansättning i relation till psykiskt åldrande. Fysiskt skör innebär ofta psykiskt skör, säger Elisabeth Rothenberg, biträdande professor i Mat och måltidsvetenskap vid Högskolan i Kristianstad och forskare inom AgeCap.

PET-undersökningar ger nya svar

Alzheimers sjukdom karaktäriseras av att det ansamlas två äggviteämnen i hjärnan, tau och amyloid. Sedan fem år kan man avbilda spridningen av tau och amyloid i den levande hjärnan med hjälp av en PET-kamera, det vill säga postitronemissionstomografi, en avancerad hjärnavbildningsmetod. PET-kameraundersökning kommer att ingå i uppföljningen av H70-studien som startar i vår.
–Med hjälp av PET-kameran vill vi studera hur olika faktorer påverkar förändringar i hjärnan och lära oss mer om hur vi tidigare kan upptäcka tecken på Alzheimers. säger Kerstin Heurling, postdoktor på Institutionen för neurovetenskap och fysiologi.Nu vet forskarna att amyloid ansamlas i hjärnan upp till 20 år innan vi ser de första tecknen på kognitiva nedsättningar och Alzheimers. Ju mer tau desto fler kognitiva symtom.

Uppföljning av studien

Under 2019 och 2020 kommer H70-studien att följas upp, där deltagarna som är födda 1944 fångas upp när de är 75 år. Studien som kommer att kosta cirka 30 miljoner kommer att finansieras av bland andra Vetenskapsrådet, Forte, UGOT Challenge och ALF. Bland annat ska forskarna fortsätta undersöka hur hjärt- och kärlsjukdomar påverkar demens, göra yrselundersökningar, PET-undersökningar, noggrannare sömnundersökningar och titta närmare på tarmbakteriernas betydelse.

Hälsa och relationer viktigast

Nyttiggörande av forskning är ett av AgeCaps viktigaste uppdrag. En viktig del är att se till att rätt saker verkligen undersöks i studierna. Det övergripande målet inom AgeCap är att öka välbefinnande och deltagande i samhället hos äldre personer, men vad är då viktigt för äldre själva?
Under H70-dagarna fick deltagarna själva svara på vad de tycker är viktigt för att de ska kunna ha ett gott och värdefullt åldrande, samt om någon av dessa delar saknades i studien.
– En hel del värdefull input kom in vilket resulterade i ett ordmoln över vad som är viktigt i livet samt svar på frågor till specifika forskare på vår hemsida, säger Pia Gudmundsson, vetenskaplig koordinator i AgeCap.
-Vi har även lagt till några nya frågor till uppföljningen av studien utifrån kommentarer från deltagarna och eftersom ordet som nämndes flest gånger i ordmolnet var vänner kommer vi även lägga ut länkar med tips på sociala mötesplatser på hemsidan, säger Pia Gudmundsson.

 

 

AV:

Artikeln publicerades först på: agecap.gu.se

Sidansvarig: Josefin Bergenholtz|Sidan uppdaterades: 2017-08-31
Dela:

På Göteborgs universitet använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor.  Vad är kakor?

Denna text är utskriven från följande webbsida:
http://neurophys.gu.se/aktuellt/nyheter/nyheter-detalj//forbattrad-halsa-hos-dagens-70-aringar-.cid1615613
Utskriftsdatum: 2019-09-21