Till startsida
Webbkarta
Till innehåll Läs mer om hur kakor används på gu.se

Den akademiska sidan av rättspsykiatrin

Nyhet: 2019-02-18

Rågården i Gunnilse utanför Göteborg är inte bara en rättspsykiatrisk klinik för personer som dömts till rättspsykiatrisk vård. Den är också centrum för tvärvetenskaplig forskning inom rättspsykiatri där Peter Andiné och Thomas Nilsson bidrar med viktiga insatser.

Vinterns första snö ligger som ett tunt täcke kring Rågården och reflekterar in ett mjukt ljus genom de generösa fönstren. Peter Andiné möter upp sedan jag fått lämna körkortet i utbyte mot besöksbricka och passerat genom en säkerhetssluss. En elegant stentrappa leder till de övre planen, forskarnas kontor ligger på tredje våningen.

– Vi är stolta över våra fina lokaler. Miljön är en viktig del i rehabiliteringen av våra patienter, säger Peter Andiné.
Peter är lektor i rättspsykiatri, överläkare på Rågården Sahlgrenska universitetssjukhuset och docent vid institutionen för neurovetenskap och fysiologi. Han är även utredare vid Rättsmedicinalverket, RMV. Också psykologen Thomas Nilsson är lektor, docent och utredare vid samma institutioner. Vi går ut på en stor altan med utsikt över en byggnad som det står aktivitetshus på med färgglada bokstäver. I anslutning ligger byggnader med 72 rehabplatser och 24 akutvårdsplatser för nyintagna. Patienterna som vårdas här har begått brott medan de lidit av en allvarlig psykisk störning och har därför dömts till vård i stället för fängelse. Cirka 15-20 procent är kvinnor.

Sår och skördar
Huskropparna omsluter en stor snötäckt gårdsplan. En man joggar över gården men i övrigt är den folktom. Basketplanen och de andra ytorna för motion, socialt samspel och avkoppling ligger öde.
– Ser du växthuset, säger Thomas och pekar. Där sås frön på våren, om hösten skördas grönsaker.

Växthuset skulle kunna vara en symbol för verksamheten på Rågården där fröna är den forskning och kliniska behandling som pågår och skörden är resultaten av denna forskning och behandling. Att Rågården härbärgerar forskning om rättspsykiatri har sina poänger, här finns patienterna och vårdmetoderna som forskningsprojekten utgår ifrån. Här ligger Centrum för etik, juridik och mental hälsa, CELAM – ett tvärvetenskapligt forskarnätverk som bildades 2012, där Peter Andiné och Thomas Nilsson ingår. Nyligen fick CELAM 15 miljoner kronor från Forte för att utveckla evidensbaserad praktik inom rättspsykiatrin. Tre år ska pengarna räcka med möjlighet till tre års förlängning. Ett antal forskningsprojekt pågår sedan tidigare och till våren sjösätts ett antal nya. Ett av dem driver Thomas och doktorand Sven Pedersen:
– Vi ska titta på hur patienternas behov av stöd och hjälp ser ut och hur de upplever den rättspsykiatriska vård de erhåller samt sin egen delaktighet i denna vård, säger Thomas.
Rågården i Gunnilse är både en rättspsykiatrisk klinik för personer som dömts till rättspsykiatrisk vård och centrum för tvärvetenskaplig forskning inom rättspsykiatri.

Evidensbaserad praktik
Det går i dag att till viss del förstå varför människor utför brutala våldsbrott. Det är dock svårare att nå kunskap om hur man kan bota människor med aggressivt antisocialt beteende. Därför är utvecklingen av evidensbaserad praktik inom rättspsykiatrin så viktig, menar Thomas Nilsson.
– Vårt mål är att de metoder vi använder för att ställa diagnoser, ge behandling och rehabilitera ska ha en bevisad effekt, säger Thomas.
– Vi har inte haft så mycket evidens vilket bland annat beror på att vårdgruppen är komplex med svåra psykiska störningar utan specifik diagnos. En stor andel har missbruk som utlöser eller förvärrar deras aggressiva antisociala beteenden, säger Peter Andiné.
– Forskningen har gått från ett kliniskt fokus på patienterna till att granska och utvärdera gjorda insatser. Dessa insatser ska nu evidensbaseras, tillägger Thomas Nilsson.

Rågården i Gunnilse är både en rättspsykiatrisk klinik för personer som dömts till rättspsykiatrisk vård och centrum för tvärvetenskaplig forskning inom rättspsykiatri.
Upplevelsen av rättsliga förhandlingar
Ett pågående projekt som Peter leder är NEUROFOR:

– Vi utforskar rättspsykiatriska patienters förmåga att hämma impulser genom att bland annat låta dem genomgå hämningstester och samtidigt mäta deras hjärnaktivitet med EEG. Vi studerar även deras fysiska prestationsförmåga och hur de upplever de rättsliga förhandlingarna där det var sjätte månad avgörs om vården ska fortgå eller inte, säger Peter.
Det finns en domstolslokal på första våningen och Peter visar var den ligger. På ett bord i korridoren utanför ligger en handfull personlarm, som högljutt piper till emellanåt. Larmen tillhör några åhörare i salen intill som deltar i seminarieserien Kulturresan.

– Det är andra som svarar på de larmen, påpekar Peter.

Alla akademiska nivåer

En av Thomas tidigare doktorander Anna-Kari Sjödin kommer ut en stund och berättar att det handlar om en attitydresa i värdegrundsarbetet.
– Vi är myndighetsutövare som arbetar med frihetsinskränkningar, hur hanterar vi det på bästa sätt?

Anna-Kari Sjödin har doktorerat på våld i parrelationer och arbetar själv inom den rättspsykiatriska öppenvården vid Järntorget som jämte Rågårdens rättspsykiatriska sjukhus utgör Sahlgrenskas Universitetssjukhusets rättspsykiatriska verksamhetsområde.
Att handleda och kompetensutveckla alla akademiska nivåer är en väsentlig del av Andinés och Nilssons arbetsuppgifter. Båda har en bakgrund som utredare på RMV, den instans som ger domstolen underlag för vilka som ska komma till Rågården för vård eller dömas till fängelsestraff. De har inblick i hur RMV:s bedömningar står sig när personerna kommer till Rågården, hur bedömningarna görs och hur säkra de är.

– Vi fungerar som en länk mellan Rättsmedicinalverket, Sahlgrenska Universitetssjukhuset och Göteborgs universitet som är våra huvudmän. Vi har ett årsmöte i januari där alla träffas och får ta del av vad vi åstadkommit under året. Vi får veta vad de har för kunskapsbehov och hur vi går vidare, säger Peter.

Fysisk och mental hälsa
Rättspsykiatri är en oerhört liten disciplin och därför är samarbete desto viktigare. Med hjälp av bidraget från Forte vill man skapa en nationell plattform för ökad samverkan inom rättspsykiatrin och därigenom få en starkare evidens eftersom forskningsunderlaget blir större och därmed säkrare.

– Vårt långsiktiga mål är dels att få fram nationella riktlinjer för klinisk behandling, dels att riktlinjerna implementeras så att alla 25 rättspsykiatriska vårdenheter i Sverige kan erbjuda likvärdig behandling, säger Peter.
Sju doktorander är sedan tidigare verksamma med olika projekt och för de planerade Forte-projekten ska ytterligare nästan lika många doktorander anställas. En av doktoranderna kommer gående med raska steg. Henrik Bergman har studerat patienternas fysiska hälsa och prestationsförmåga. Det är känt sedan tidigare att målgruppen ofta dör i förtid och har ökad risk för bland annat diabetes och hjärt- och kärlsjukdomar.

– Det visade sig att de flesta har en skrämmande dålig kondition, 30-35-åringar med värden som en 75-åring. Därför är det viktigt att arbeta med såväl den fysiska som mentala hälsan, säger Henrik Bergman.

Tränar med hundar
Han är på väg till hundstallet för en promenad med sin hund Zita. Det är dock inget vanligt hunddagis för personalens hundar.
– Det är inga utbildade terapihundar, men de har valts ut speciellt för att kunna arbeta med patienterna. Det kan vara en god social träning om du lider av en psykisk störning och har svårt att relatera till andra, berättar Henrik som tillsammans med Thomas Nilsson och aktiveringspedagog Wioletta Romland planerar att kartlägga de aktiva beståndsdelarna i denna för rättspsykiatri unika rehabiliteringsverksamhet och utvärdera dess effekter på deltagarna.
Bildtext: Thomas Nilsson, Henrik Bergman och hunden Zita, som gillar när hon får komma ut och busa en stund med husse i snön.

TEXT OCH FOTO: ANNA REHNBERG

Fakta:

• Projektledare för Forte-anslagen är Märta Wallinius, disputerad psykolog vid GU och Lunds universitet, affilierad till Sahlgrenska akademin.
• Rågården Sahlgrenska Universitetssjukhuset, den rättspsykiatriska öppenvården vid Järntorget samt Rättsmedicinalverkets rättspsykiatriska undersökningsenhet i Hisings Backa stöttar tillsammans med Institutionen för neurovetenskap och fysiologi vid Sahlgrenska Akademin den rättspsykiatriska forskningen och finansierar delar av CELAM:s verksamhet.
• Forskningsprojekten sträcker sig ofta över tidsperioder från fem till tjugo år.
• Rågården har 96 vårdplatser varav 24 är akutvårdplatser för nyintagna.
• Rågården öppnade i februari 2013.
• Många rättspsykiatriska patienter har en sammanlagd vårdtid på över fem år, där den sista delen oftast sker som rättspsykiatrisk öppenvård.
• Totalt finns cirka 1700 rättspsykiatriska patienter i Sverige varav knappt hälften inom öppenvården.
• Det finns 25 rättspsykiatriska vårdenheter i Sverige.

Doktorandprojekt med anknytning till Sahlgrenska akademin:
• Carl Delfin – Disinhibition: neurobiologi, neurokognition och beteende
• Christian Baudin – Vuxna sexualförbrytare: Förövarkaraktäristika, offerrelation, brott och återfall
• Karin Trägårdh – Kvinnor som begått grovt/dödligt våld: Sambanden mellan mental hälsa, riskfaktorer för kriminalitet och gärningsbeteende.
• Henrik Bergman – Fysisk träning inom rättspsykiatrisk vård.
• Sven Pedersen – Rättspsykiatrisk vård och den rättsliga prövningen av denna vård – vårdbehov, erfarenheter, upplevelser och reaktioner hos patienterna.
• Caroline Mårland – Vuxenvalidering av the Autism, Tics, ADHD and other Comorbidities Inventory.
• Emma Bolund Lauenstein: Personlighet och verklighetsförankring hos rättspsykiatriskt undersökta våldsförövare.

För mer information om forskningsprojekten på Celam: www.celam.gu.se
 

AV:

Artikeln publicerades först på: sahlgrenska.gu.se

Sidansvarig: Josefin Bergenholtz|Sidan uppdaterades: 2017-08-31
Dela:

På Göteborgs universitet använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor.  Vad är kakor?