Till startsida
Webbkarta
Till innehåll Läs mer om hur kakor används på gu.se

Christopher Gillberg är Årets medicinsvensk 2019

Nyhet: 2020-01-24

Nyhetsmagasinet Fokus har utsett Christopher Gillberg till Årets medicinsvensk, för hans arbete med att bryta ned tabun kring neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, inte minst bland barn och unga. Utnämningen är en av kategorierna för utmärkelsen Årets svensk.

Christopher Gillberg är världsledande inom forskning om neuropsykiatriska tillstånd hos barn, exempelvis autism och ADHD. Han har under senare år etablerat samlingsbegreppet ESSENCE (ungefär ”tidiga symptomatiska syndrom som motiverar kliniska utvecklingsneurologiska undersökningar”).

Christopher Gillberg gläds över att han utses till Årets medicinsvensk, och är särskilt glad över utmärkelsens motivering:
– Utmärkelsen innebär ett stöd för och lyfter fram att välgjord forskning om neuropsykiatriska funktionsnedsättningar och ESSENCE är värdefull även när den kommer fram till resultat som till en början mottas med skepsis, eller rent av ovilja och hat, därför att de inte passar in i vedertagna föreställningsmönster, kommenterar han.

Brutit ned tabun

I sin motivering konstaterar juryn att Christopher Gillberg är en världsauktoritet som brutit ned tabun kring neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, inte minst bland barn och unga: ”Han har under ett helt yrkesverksamt liv outtröttligt förnyat och förbättrat diagnostiken. I en tid då den psykiska ohälsan ökar bidrar han med verktyg, men också med uppmaningar att handskas varsamt med både verktyg och patienter. Oavsett om det gäller patientsekretess, diagnostik eller könsbekräftande behandling följer årets medicinsvensk sin etiska kompass, snarare än strömmen.”

Genetiska faktorer för autism

Internationellt är Christopher Gillberg särskilt känd för sin forskning om autism, där han publicerat en rad uppmärksammade vetenskapliga artiklar som beskriver tidigare okända genetiska avvikelser vid detta tillstånd.

– Autism var tidigare väldigt mytomspunnet och stigmatiserande för en familj, bland annat för att det ansågs bero på känslokyla hos mamman. I dag är hela den associationen i stort sett borta i vår kultur för att man insett att det inte har med mammans bemötande av barnet att göra. Det är något i barnets nervsystem som inte fungerar. Men i andra kulturer är det fortfarande svårt att prata öppet om autism och andra funktionshinder, säger Christopher Gillberg och fortsätter:

– En oerhört stor del av förklaringen finns i genetiken. Man ska ha ögonen även på det psykosociala och agera när det går, men det får inte vara det enda. Både föräldrar och barn kan behöva neuropsykiatrisk hjälp, men får inte det i dag.

Sedan 2017 är Christopher Gillberg senior professor vid Göteborgs universitet, men trots att han passerat 67-årsstrecket har han inte slagit av på arbetstakten. Han är både hedersdoktor och gästprofessor vid ett flertal universitet runt om i världen som han ofta besöker och där det bedrivs forskning i samarbete med Gillbergcentrum.

Utmärkelsen Årets svensk delades under 80- och 90-talen ut av SVT och Sveriges Radio, och utmärkelsen delas numera ut av nyhetsmagasinet Fokus. Juryn består till stor del av forskare inom olika ämnen vid svenska lärosäten och även representanter från näringsliv och kulturliv.

Årets svensk 2019:

Årets svensk: Jens Ganman
Oxenstierna: Pia Bergman
Parlamentariker: Mia Sydow Mölleby
Ekonomi: Michael Arnör
Digital: Anna-Lena Wretman
Innovation: Fredrik Hjelm
Kultur: Karin Olsson
Medicin: Christopher Gillberg
Samhällsbyggare: Michael Pirosanto
Miljö: Ola Engelmark

(foto: Emelie Asplund)

AV:
031-786 3037

Artikeln publicerades först på: sahlgrenska.gu.se

Sidansvarig: Josefin Bergenholtz|Sidan uppdaterades: 2017-08-31
Dela:

På Göteborgs universitet använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor.  Vad är kakor?

Denna text är utskriven från följande webbsida:
http://neurophys.gu.se/aktuellt/nyheter/nyheter-detalj//christopher-gillberg-ar-arets-medicinsvensk-2019.cid1672963
Utskriftsdatum: 2020-02-18