Till startsida
Webbkarta
Till innehåll Läs mer om hur kakor används på gu.se

Forskningsområden

EPINEP har unik tillgång till stora dataset som tillåt oss att studera äldres hälsa ur flera olika perspektiv. Vår data är longitudinell (insamlad över en lång tidsperiod) och innehåller information om individer från medelålder och framåt. Vi har även data från stora urval av vår allra äldsta grupp i befolkningen.

EPINEP studerar främst demens och andra psykiska sjukdomar hos äldre vuxna och dess relation till faktorer som somatisk sjukdom, funktionsnedsättning, generationsskillnader, neurobiologi och genetik.

Nedan kan du klicka dig fram till mer information om respektive forskningsområde.

Biomarkörer

Vad studeras

Faktorer i kroppsvätskor (framförallt blod och cerebrospinalvätska dvs den vätska som befinner sig i hjärnan) som fungerar som indikatorer på specifika tillstånd. Dessa faktorer, så kallade biomarkörer, kan till exempel påvisa om en person har en ökad risk för att insjukna i en psykisk sjukdom. Specifikt studerar vi biomarkörer för Alzheimers sjukdom (bland annat proteinerna ”tau” och ”betaamyloid”). Vi studerar även hur olika hormoner (bland annat könshormon och hormonet leptin som ger ett mått på fettvävnad) är kopplade till hjärnans struktur hos äldre.

Forskningfynd

Forskningen har bland annat visat att biomarkörer för Alzheimers sjukdom kan predicera nedsatt kognitiv förmåga hos äldre kvinnor.

Demens

Vad studeras

Vi studerar förekomst av demens hos äldre personer i befolkningen. Det är framförallt Alzheimers sjukdom och så kallad vaskulär demens vi studerar. Vår forskning innefattar samspelet mellan genetiska och andra riskfaktorer för att insjukna i demens. Vi undersöker även konsekvenserna och förloppet av demens samt sambandet mellan demens och andra psykiska sjukdomar hos äldre. Vi undersöker också tidiga symtom vid demens.

Forskningfynd

Forskningen har bland annat visat att högt blodtryck ökar risken för att utveckla Alzheimers sjukdom och kärlsjukdom är en vanlig orsak till demens. Hos de ”äldre-äldre” (dvs äldre än 90 år) har vi visat att demens är starkt kopplad till ökad dödlighet.

Den åldrande hjärnan & kognition

Exempel på frågeställningar

När vi åldras sker förändringar i hjärnan. Dessa förändringar är inte alltid skadliga utan en naturlig effekt av åldrandet. Det förekommer dock förändringar i hjärnan som kan kopplas till psykiska sjukdomar.

Vad studeras

Vi studerar förändringar i hjärnan som mäts med skiktröntgen (datortomografi), så kallad ”computerized tomography” (CT) på engelska, och undersöker hur förändringarna är kopplade till insjuknande i psykiska sjukdomar hos äldre. Vi studerar även hur kognitiva funktioner (till exempel minne, orienteringsförmåga, språk) är kopplade till psykisk hälsa och förändringar i hjärnan.

Forskningfynd

Forskningen har bland annat visat att förändringar i hjärnan som påvisats med skiktröntgen är vanliga hos äldre. Det är inte alla förändringar som är kopplade till sjukdom men vissa förändringar ökar risken för demens. Vi har även visat att nedsatt minnesfunktion i sig inte är ett tecken på demens. Det krävs nedsatt kapacitet av flera kognitiva funktioner för att kunna predicera demens hos 85-åringar. Vår forskning har även påvisat ett samband mellan psykotiska symptom och nedsatt kognitiv förmåga hos äldre.

Depression

Exempel på frågeställningar

Hur vanligt är det med depression i den äldre befolkningen?

Vad studeras?

Faktorer som studeras inkluderar förekomst, riskfaktorer samt konsekvenserna och förloppet av depression. Vi studerar även sambandet mellan depression och andra psykiska sjukdomar hos äldre.

Forskningsfynd

Forskningen har bland annat visat att förekomst av depression hos äldre ökar med stigande ålder och är kopplat till nedsatt kognitiv funktion. Vi har visat att depression är en riskfaktor för stroke hos 85-åringar samt att det är hög risk att äldre drabbas av depression efter en stroke. Forskningen har även visat att depression förekommer ofta hos äldre som genomför självmord.

Fysisk aktivitet

Vad studeras

Hur fysisk aktivitet förändrats över tid i olika födelsekohorter och under livsloppet samt även hur fysisk aktivitet är kopplad till fysisk, social, mental och kognitiv hälsa.

Forskningsfynd

Forskning har bland annat visat att 60 % av 75-åringar uppnår rekommenderade nivåer av fysisk aktivitet av måttlig intensitet minst 150 min/vecka – här i form av promenader. Att promenera regelbundet var också kopplat till en högre högre hälso-relaterad livskvalitet.

Fysisk funktionsförmåga

Vad studeras

Vi studerar både objektivt mätt (gånghastighet, greppstyrka, balans mm) och självskattad funktionsförmåga (beroende i Aktiviteter i Dagligt Liv).

Forskningfynd

Forskningen har bland annat visat att funktionsförmågan i form av objektiva tester och framför allt självskattad ADL är förbättrad i senare född kohort av 75-åringar. Den objektiva funktionsförmågan är kopplad till hälso-relaterad livskvalitet.

Genetik

Vad studeras

Vi studerar vilka genetiska faktorer som kan vara av betydelse för hälsa/ohälsa hos äldre, samt vilka gener som är involverade i kopplingen mellan somatisk, mental och kognitiv hälsa hos dessa individer.

Nutrition

Vad studeras

Vi studerar intag av energi och näringsämnen samt livsmedelsval och måltidsordning och hur detta förändrats över tid i olika födelsekohorter. Vidare studerar vi kroppsammansättning. Tidigare studier visar att friska äldre har bra matvanor i relation till rekommendationer, vidare att intaget av näringsämnen ökat över tid. Det innebär att matvanorna gradvis har förbättrats från den första kohorten som undersöktes 1971/72 jämfört med senare undersöka 70-års kohorter. Vi avser i den pågående undersökningen att relatera näringsintag och kroppssammansättning till fysisk, social, mental och kognitiv hälsa.

Personlighet

Vad studeras

Vi studerar hur personlighet påverkar kroppslig och psykisk hälsa, och om personligheten förändras över tid.

Vi har studerat personlighet hos ett representativt sample av 70-åringar och risk för utveckling av förstagångsdepression i hög ålder (upp till 85 år). Vi fann att personlighetsfaktorn neuroticism var kopplat till ökad risk för nyinsjuknande i kliniskt signifikant depression i hög ålder.

Psykoser

Vad studeras

Vi studerar förekomst av psykoser (schizofreni, hallucinationer, vanföreställningar) hos äldre.

Forskningfynd

Forskningen har bland annat visat att hallucinationer och vanföreställningar hos äldre är vanligare än vi tidigare trott.

Sexualliv

Vad studeras

Vi studerar hur 70-åringars sexliv har förändrats sedan 1970-talet. Forskningen har bland annat visat att allt fler äldre har sex och är tillfredsställda med sitt sexliv. Även 85-åringar är ofta sexuellt aktiva.

Stress

Vad studeras

Vi studerar hus stress och fysisk aktivitet är kopplat till psykiska sjukdomar hos äldre.

Stroke & andra kärlsjukdomar

Vad studeras

Vi studerar förekomst av stroke hos äldre och dess samband med demens och andra psykiska sjukdomar hos äldre. Stroke studeras även hos ”äldre-äldre” (dvs personer som är 90 år och äldre).

Forskningfynd

Forskningen har bland annat visat att stroke är vanligt hos äldre, framförallt hos kvinnor, och är kopplat till högt blodtryck hos äldre över 85 år. Stroke ökar risken för demens betydligt. Vi har också funnit att depression ökar risken för stroke.

Sahlgrenska suicide studies

Vad studeras

Vi studerar sambandet mellan självmord och psykisk ohälsa. Faktorer som studeras är bland annat självmordsförsök, genomförda självmord samt effekten av sömnstörningar och alkohol/droger på självmord. Vi studerar också hur vanligt det är med självmordstankar i befolkningen.

Forskningfynd

Forskningen har bland annat visat att sambandet mellan depression och självmord är mycket starkare hos äldre än hos yngre. Vi har även visat att mardrömmar ökar risken för självmord hos personer i 18-68-års ålder. Livsleda är ovanligt hos 85-åringar utan psykisk sjukdom men är kopplat till en ökad dödlighet.

Forskargruppen bedriver även kliniska studier som syftar till utveckling av psykiatrisk vård för patientgrupper med förhöjd suicidrisk: Suicidnära och personer med psykossjukdom (personcentrerad intervention för psykosvård och behandlingsföljsamhet, stigma och kognition hos personer med schizofreni).

Resurser: Svenska Psykiatriska Föreningen har riktlinjer för vård och behandling av suicidnära patienter och äldre.

Ångesttillstånd hos äldre

Vad studeras

Vi studerar förekomst, riskfaktorer och konsekvenser av specifika fobier, sociala fobier, tvångssyndrom och generaliserad ångest hos äldre.

Dessa tillstånd kan te sig annorlunda hos äldre än hos yngre människor och vi studerar hur olika sätt att diagnosticera ångestsyndrom passar in på den symtombild som äldre människor har. Bland annat har vi funnit att en stor andel av äldre personer med social fobi, dvs överdriven blygsel och rädsla för att få andra personers uppmärksamhet, inte ser detta som något överdrivet. Det kan hindra dem från att söka hjälp och att få diagnos och behandling inom vården.

Övervikt och fetma

Vad studeras

Vi studerar hur övervikt är kopplat till psykisk ohälsa och hjärnans åldrande.

Forskningfynd

Forskningen har bland annat visat att övervikt ökar risken för Alzheimers sjukdom. Vi har även sett att övervikt påverkar hjärnans struktur vid åldrandet.

H70 studien

Sidansvarig: T Marlow|Sidan uppdaterades: 2015-03-19
Dela:

På Göteborgs universitet använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor.  Vad är kakor?