Till startsida
Webbkarta
Till innehåll Läs mer om hur kakor används på gu.se

Proteomik


Visserligen blev drömmen om ett fullständigt kartlagt mänskligt genom verklighet 2003, men genomets produkter (proteiner) är på många sätt mycket mer komplexa än genomet själv. Hos oss människor tillverkas ungefär en halv miljon proteiner av ”bara” 30 000 gener. Dessutom, till skillnad från vårt genom, som är relativt statiskt, förändras och påverkas proteinerna kontinuerligt av en lång rad (kända och okända) faktorer som till exempel den yttre miljön och en persons ålder, kön och hälsa. Olika kroppsvävnader och olika celltyper kan ha vitt skilda proteinmönster och man beräknar att en enda cell kan innehålla över 100 000 olika proteiner. Det så kallade proteomet, det vill säga de proteiner som uttrycks av en cell, kroppsvävnad eller organism vid en specifik tidpunkt är en komplicerad funktion av de speciella förhållanden cellen/vävnaden/organismen utsatts och utsätts för. Många proteiner modifieras också under sin ”levnadstid” genom att olika kemiska grupper klipps av eller adderas och olika så kallade ”isoformer” bildas. På detta sätt kan i grunden samma protein ha mycket olika aktivitet och därigenom spela många olika biologiska roller. Hur stor mängd det finns av de olika isoformerna av ett specifikt protein i en cell/vävnad och var de är lokaliserade kan skilja betydligt mellan en sjuk eller frisk person. Proteomet är alltså ett mycket föränderligt nätverk av biologiskt aktiva molekyler som skapas av en (så gott som) statiskt planritning.

Vår forskning


Proteomik är en relativt ung vetenskapsgren där man studerar proteom och proteinernas inbördes roller, strukturer, lokalisation, växelverkan och många andra faktorer. Proteomik kan definieras som kvalitativa och kvantitativa jämförelser mellan proteom under olika förhållanden. Inom vår forskargrupp arbetar vi främst med att jämföra cerebrospinalvätska mellan patienter med bl.a. demenssjukdomar och friska kontroller. Målet med detta arbete är att hitta ämnen (markörer) som kan användas för tidigare och mer korrekt diagnos, samt följa behandlingar av olika slag. Att utvärdera klinisk effekt av nya läkemedel för t.ex. Alzheimer sjukdom kräver mycket stora patientmaterial och lång behandlingstid, medan en biokemisk effekt bör kunna identifieras med mindre material och efter kortare behandlingstid. Ett ”proteinfingeravtryck” är dessutom ett mer objektivt mått på vad som sker vid behandling av en sjukdom än de kliniska undersökningsmetoder som till stor utsträckning används idag. Förutom de kliniska studierna kartlägger vi också förlopp som är kan vara betydelsefulla för nervcellers överlevnad med hjälp av studier av hjärnvävnad, samt cell- och djurförsök. Syftet med denna grundforskning är att förstå vad som orsakar att nervceller dör hos någon med t.ex. Alzheimers sjukdom. Förstår vi det borde vi kunna tänka ut sätt att förhindra eller bromsa sjukdomens förlopp.

Våra verktyg


preparativ/analytisk gelelektrofores och vätskekromatografi för protein-separation och pre-fraktionering
MALDI-TOFMS/MS och ESI-IT/FTICRMS/MS för identifiering och karakterisering av post-translationella modifieringar
ESI-QqQMS, MALDI-TOFMS och ESI-IT/FTICRMS för kvantifiering
 

Sidansvarig: Staffan Persson|Sidan uppdaterades: 2010-08-02
Dela:

På Göteborgs universitet använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor.  Vad är kakor?