Göteborgs universitet
Göteborgs universitet
  2. Om universitetet
  3. Hitta person
  4. Lina Bunketorp Käll

Lina Bunketorp Käll

Forskare

Sektionen för hälsa och
rehabilitering
Telefon
0709-72 31 01
E-post
lina.bunketorp-kall@neuro.gu.se
Besöksadress
C.A.R.E., SU/Mölndal, Hus U1, vån 6
43180 Mölndal
Postadress
C.A.R.E., SU/Mölndal, Hus U1, vån 6
43180 Mölndal

Om Lina Bunketorp Käll

Docent

FORSKNING: Skador i nacke och nervsystem och associerade besvär – utredning och behandling

Sammanfattning

Det sofistikerade nervsystemet som ansvarar för samordning och reglering av kroppsfunktioner är involverat i många olika skador och sjukdomstillstånd. Dess komplexitet men även unika förmåga till reparation och läkning öppnar upp för ny metodik och spännande forskning. Medicinska framsteg och ökad kunskap av nervsystemets regenerativa förmåga har lett till att nya behandlingsstrategier och innovativa multimodala, kirurgiska och högteknologiska tekniker utformats för att främja funktionell återhämtning vid olika sjukdomstillstånd.

Fokus i forskningen ligger till stor del på interventionsforskning med inriktning på metoder som avser att öka funktionsförmåga, delaktighet och livskvalitet hos individer med kroniska smärttillstånd, hjärnskador eller ryggmärgsskador. Med avancerad hjärnavbildning avser vi studera mekanismer som kan förklara eventuella behandlingseffekter samt variationer i behandlingsutfall.

Forskningsområden

Forskningen kan indelas i följande områden:

  • Multimodala interventioner vid förvärvad hjärnskada
  • Avancerad kirurgisk rekonstruktion för ökad funktion i övre extremitet vid cervikal ryggmärgsskada och spasticitetrelaterade tillstånd.
  • Neurala mekanismer vid sjukdom eller skada
  • Långvarig smärta – utredning, diagnostik och behandling
  • Fysisk funktion i ett åldrandeperspektiv

FORSKNINGSPROJEKT

Multimodala interventioner vid förvärvad hjärnskada

Med tvärvetenskaplig ansats studeras effekten av ridterapi, musik-och rytmterapi och intensivträning i berikad miljö för individer i ett sent skede efter stroke. Forskningen bygger på uppfattningen att multisensorisk stimulering, aktivering och träning kan påskynda hjärnans återhämtning efter skada och läkning av både motorisk och kognitiv funktion. Blodprover har insamlats inom ramen i studierna med syfte att studera potentiella biomarkörer som kan predicera behandlingsutfallet. Deltagarna har även genomgått djupintervjuer för att undersöka hur interventionen upplevs ha påverkat deltagarnas vardagsliv och aktivitetsutförande generellt.

Doktorandprojekt:

Projekt: Avancerad kirurgisk rekonstruktion för ökad funktion i övre extremitet vid cervikal ryggmärgsskada och spasticitetsrelaterade tillstånd.

Vid Center för Avancerad Rekonstruktion av Extremiteter (CARE), Sahlgrenska sjukhuset i Göteborg (Centrum för avancerad rekonstruktion av extremiteter mottagning - Sahlgrenska Universitetssjukhuset) genomförs kirurgisk rekonstruktion för ökad arm- och handfunktion hos individer drabbade av förlamning eller spasticitet efter skador i centrala nervsystemet så som ryggmärgsskada, stroke och traumatisk hjärnskada. Inom greppförbättrande kirurgi utnyttjar man främst fungerande muskler, som transfereras till en ny position för att kunna utföra viktiga greppfunktioner. Man har nyligen börjat med en annan innovativ form av kirurgisk behandling som går ut på att återskapa handens öppningsförmåga genom nervtransferering. Metoden innebär att nervtrådar till muskler på överarmen som fortfarande har kvar sin funktion skärs av i övergången mellan nerv och muskel, flyttas och kopplas in i en nerv till den förlamade muskel som ska utföra rörelsen. Efter ett antal månaders nervutväxt har mottagarmuskeln börjat få nervimpulser. De preliminära resultaten är mycket lovande och visar på fungerande nervutväxt och att handens öppningsförmåga har återskapats. Under tiden som nervutväxten pågår kan patienten genomgå kirurgisk rekonstruktion av greppfunktioner. Genom att kombinera dessa båda ingrepp kan förutsättningarna för ett aktivt liv med lägsta möjliga grad av beroende optimeras hos ryggmärgsskadade. I ett projekt finansierat av ALF och Vetenskapsrådet avser vi att jämföra funktions- och aktivitetsvinster mellan individer som genomgår enbart grepprekonstruktion med de som genomgår kombinerat ingrepp (nerv + grepprekonstruktion). Vi har även som målsättning att studera neuroplastiska mekanismer i samband med dessa behandlingar.

Doktorandprojekt

Utvärdering av kirurgiskt spasticitetsreducerande behandlingskoncept vid fokal spasticitet i övre extremitet – Therese Ramström

Vid C.A.R.E. genomförs spasticitets-korrigerande kirurgi i syfte att öka självständighet eller underlätta omsorg av patienter som har besvärande spasticitet i övre extremitet efter neurologisk skada. I aktuellt doktorandprojekt avser vi jämföra utfallet efter spasticitets-korrigerande kirurgi med botulinumtoxin-behandling. Studien genomförs i samarbete med Rehabiliteringsmedicin, SU/Högsbo sjukhus.

Funktionell hjärnavbildning för ökad förståelse av kopplingen mellan neurala mekanismer och motorisk funktion/beteende/smärttillstånd

Den senaste utvecklingen av hjärnavbildningsmetoder möjliggör intressanta studier av hjärnans omorganisation och dess plastiska mekanismer vid utredning eller behandling av tillstånd med smärta eller skada. Funktionell near-infrared spektroscopi (fNIRS) är en lovande ny metod för lokalisering och kvantifiering av sensorisk och motorisk aktivitet hos patienter med skador på såväl perifera som centrala nervsystemet. fNIRS mäter ljusabsorbansen i blodets hemoglobin som varierar med syresättningen. Denna varierande syresättning ger i sin tur information om hjärnaktiviteten på liknande sätt som funktionell magnetkameraundersökning (fMRI). Båda metoderna möjliggör indirekt kvantifiering av hjärnaktivering p.g.a. kopplingen mellan neural aktivitet och lokala förändringar i blodflödet och blodets syresättning. Målsättningen har varit att bygga upp kompetensen i Göteborg med fokus på ffa mekanismer bakom motorisk återhämtning efter skada, kortikal reorganisation, sensorik samt kognition. I samarbete med Biomedical Optics Research Laboratory, Department of Medical Physics and Biomedical Engineering, University College London, United Kingdom har vi haft som första målsättning att studera hjärnans aktiveringsmönster vid armbågsböjning och nyckelgrepp hos individer som har genomgått grepprekonstruktion pga förlamning efter ryggmärgsskada. Projektet innefattar både funktionell nära-infraröd spektroskopi (fNIRS) och fMRI. Det pågår även studier med fokus på kognitiv funktion koppat till hjärnans neurala aktivitet vid olika sjukdomstillstånd.

Dagens brist på effektiva behandlingsmetoder vid fantomsmärta gör att majoriteten amputerade tvingas leva med sina svåra smärtor. I ett samverkansprojekt med Chalmers som huvudman (Center for Bionics and Pain Research (cbpr.se) utvärderas en innovativ metod för behandling av fantomsmärta kallad Neuromotus. Metoden – en slags virtuell motorträning, som man tror stimulerar hjärnans neuroplastiska egenskaper bygger på en unik kombination av flera olika teknologier och kompenserar för de svagheter som tillgängliga metoder har. I projektet används hjärnavbildningsteknik för att studera mekanismer bakom smärttillståndet samt mekanismer bakom framgångsrik behandling med virtuell motorträning.

Avslutat doktorandprojekt

Shedding light on cognitive control – Simon Skau

I aktuell doktorsavhandling så har kognitiv kontroll och dess underliggande hjärnbarksaktivering studerats (Simon Skau - ”Shedding light on cognitive control” ).

Whiplashrealterade besvär och myalgisk encefalomyelit/chronic fatigue syndrome; utredning, diagnostik och behandling

Doktorandprojekt

Whiplash-associerade besvär ut ett patient samt sjukvårds- och hälsoperspektiv – Yvonne Severinsson

I aktuellt doktorandarbete avser man kartlägga besvärsbilden i sent skede efter whiplash-skada. I en studie med utgångspunkt i primärvården i regionen avser man att med data insamlad vid primärvårdsenheter i regionen som bedriver multimodal rehabilitering (MMR) studera huruvida MMR-teamens organisation, innehåll och åtgärder uppvisar något samband med sjukfrånvaro/arbetsstatus efter avslutad MMR. Man studerar även individernas upplevelser efter genomgånget MMR -program.

Myalgisk encefalomyelit/chronic fatigue syndrome (ME/CFS) innebär ofta grav trötthet och utmattning som slår ut personens tidigare aktivitetsnivåer. Till associerade tillstånd hör fibromyalgi och långvariga besvär efter nack-skalltrauma – whiplash associated disorders (WAD) och postcommotionellt syndrom, de sistnämnda med överlappande symtom i form av försämrat minne, nacksmärta, huvudvärk och trötthet. I ett doktorandarbete vid KI (Gabriella Bernhoff) pågår studier avseende ME/CFS och associerade tillstånd med fokus på förbättrad handläggning, utredning och diagnostik i primärvård, att undersöka ett möjligt samband med instabilitet/nervpåverkan i halsryggsregionen, att undersöka besvärstecknings användbarhet som diagnostisk metod att påvisa instabilitet/nervpåverkan och slutligen att analysera patientperspektiv på vård och vårdinformation om ME/CFS och associerade tillstånd.

Fysisk funktion i ett åldrandeperspektiv

Doktorandprojekt

Mekanisk muskelfunktion och funktionell kapacitet och effekt av åldrande – Cecilia Elam

Med stigande ålder förändras kroppssammansättningen och neuromuskulära funktioner; andelen fett ökar och mängden muskelmassa minskar, muskelfunktion och balans försämras, liksom de elastiska egenskaperna i muskler och senor. Med detta följer ökad risk för fallskador och ytterligare nedsatt funktion, försämrad hälsa och livskvalitet. I ett pågående doktorandarbete (Cecilia Elam) studeras skillnader i muskelfunktion bland män och kvinnor, samt hur förmågan att snabbt utveckla kraft (power) förändras vid åldrande. I samarbete med Institute of Sports Science and Clinical Biomechanics, University of Southern Denmark, Odense, Denmark utvärderas effekten av immobilisering och efterföljande åter-träning på maximal muskelkraft, postural kontroll och funktionsförmåga hos unga och äldre män.