Till startsida
Webbkarta
Till innehåll Läs mer om hur kakor används på gu.se

Stora och långsiktiga vinster med tidig epilepsikirurgi

Nyhet: 2017-01-12

Det finns stora och långsiktiga vinster med att påskynda processerna kring kirurgiska ingrepp mot epilepsi – innan kroppen och tillvaron påverkats för mycket av sjukdomen. Det framgår av en avhandling där totalt drygt 500 patienter studerats och följts upp.

– Ungefär en tredjedel av de som opereras i dag är barn och andelen ökar, vilket är glädjande. Men medeltiden till operation för vuxna är fortfarande tjugo år, och det är jättelång tid. Det finns stor okunskap om vilka patienter som kan opereras, och har nytta av det, säger Anna Edelvik, forskare på Sahlgrenska akademin och överläkare vid Sahlgrenska Universitetssjukhusets epilepsiteam.

I Sverige har cirka 60.000 personer epilepsi, vilket gör sjukdomen till vår vanligaste kroniska neurologiska sjukdom. Ungefär var tredje patient blir inte anfallsfri av medicinering och det är främst här kirurgin kommer in. Om epilepsin är fokal, om skadan alltså är tydligt begränsad i hjärnan, kan det vara aktuellt med operation.

Kort sjukdomstid

– Man försöker lokalisera anfallsursprunget så exakt som möjligt, och avgöra närheten till känsliga områden. Det är viktigt att kunna ge bra information till patienterna om möjliga risker och vinster, innan man kommer till beslut om att operera eller ej, konstaterar Anna Edelvik.

Hennes forskning visar att 58 procent av de som opererades var anfallsfria efter fem till tio år, mot 17 procent i gruppen icke-opererade. Ju längre personerna hade haft epilepsi, desto färre var anfallsfria på lång sikt.

Vikten av att agera snabbare framgår också av den delstudie som handlar om hur många av de epilepsiopererade som förvärvsarbetar.

– Flest heltidsarbetande på lång sikt fanns bland dem som arbetade heltid före operationen, men även om man trillat ur arbetsmarknaden före operationen så var det ungefär en tredjedel av de som var anfallsfria som hade heltidsarbete efter tio till femton år. Det gäller att hitta patienterna så tidigt som möjligt, innan epilepsin orsakat för stora konsekvenser, säger Anna Edelvik.

Tidigare utredningar

När icke-opererade patienter skattade sin hälsorelaterade livskvalitet, i ytterligare en delstudie, låg de avsevärt sämre till än jämförbara personer utan epilepsi. Gruppen opererade var mer lik den ålders- och könsmatchade referensgruppen, men fick ändå lägre värden på social funktion och mental hälsa.

– De vill ha jobb och familj och vara som alla andra, men det kommer inte bara för att man blir anfallsfri. Även om inte hela livsstilssituationen ändras så skulle många i alla fall må bättre av att åtminstone utredas eller värderas för epilepsikirurgi tidigare än i dag, säger Anna Edelvik.

Länk till avhandlingen. Ansvarig forskare: Anna Edelvik.

 

AV:

Artikeln publicerades först på: sahlgrenska.gu.se

Sidansvarig: Josefin Bergenholtz|Sidan uppdaterades: 2017-08-31
Dela:

På Göteborgs universitet använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor.  Vad är kakor?