Till startsida
Webbkarta
Till innehåll Läs mer om hur kakor används på gu.se

Nikotin skapar kroniskt drogminne i hjärnan

Nyhet: 2017-01-23

Den första tiden av nikotinabstinens förlöpte som väntat. Överraskningen kom efter tre månader då försöksråttorna plötslig blev orädda och sökte sig ut på upplysta ytor som bytesdjur normalt skyr. Samtidigt började signalering i hjärnans belöningssystem att förändras, visar en studie vid Sahlgrenska akademin.

– Det här tyder på väldigt långvariga förändringar som orsakas av nikotin och som man inte har varit medveten om innan. Nikotinet tycks skapa en kaskad av effekter som bara blir värre och värre med tiden, säger Julia Morud Lekholm, doktorand inom beroendemedicin vid Institutionen för neurovetenskap och fysiologi.

Försöket genomfördes ytterligare två gånger. Forskarna ville försäkra sig om att det oväntade resultatet inte var en engångsföreteelse. Totalt testades 108 djur varav hälften fick nikotin och hälften saltlösning, under en treveckorsperiod. Utfallet blev det samma varje gång.

– Nikotindjuren spenderar mycket mer tid på de här mer skrämmande ytorna jämfört med de som bara fått koksaltsinjektioner. Det här ser vi inte direkt efter nikotinbehandlingen utan först efter tre månader och framåt. Då har djuren alltså inte fått något nikotin på tre månader, och helt plötsligt så uppvisar de en ökad spontan impulsivitet vilket är väldigt konstigt, säger Julia Morud Lekholm.

Kraftig påverkan

– Det som är intressant är att vi också vid samma tidpunkt kan börja se förändringar i det GABAerga systemet i hjärnan, vilket är det system som normalt bromsar hjärnans signalering, fortsätter hon.

Efter ytterligare fyra månader hade det GABA systemet i den studerade regionen i råttornas hjärnor påverkats så kraftigt att det helt slagit om. Istället för att dämpa så ökade det nervcellssignaleringen.

Fullt påslag, med andra ord, och stor risk för återfall i exempelvis rökning – om det hade handlat om människor.

– Råttor och människor är så klart väldigt olika, men när det gäller den typ av nervkrets vi studerar i hjärnans belöningssystem så är vi mycket lika. Också när det gäller risktagandebeteendet går det till viss del att översätta till människa. Att ha dålig impulskontroll är ju inte bra för livet i stort. Man kan hamna i många dåliga situationer och det kan också ha effekter på annat drogintag senare i livet, säger Julia Morud Lekholm.

Livslång kamp

Även om tidsaspekterna inte nödvändigtvis är överförbara till människa menar hon att den förändrade signaleringen i hjärnan förklarar en del av de svåra och långvariga problem många har som vill sluta röka eller snusa.

– Det är en livslång kamp, det förstår vi när vi tittar på djuren som efter så långt uppehåll från nikotin fortfarande har väldigt kraftiga förändringar i belöningssystemet. Därför borde man absolut satsa mer på den här typen av forskning och att försöka hitta nya terapier, för det är jättesvårt för folk att klara att stå emot suget under lång tid, säger Julia Morud Lekholm.

Länk till avhandlingen. Ansvarig forskare: Julia Morud Lekholm.

Fotograf: Elin Lindström Claessen/Sahlgrenska akademin.

AV:

Artikeln publicerades först på: sahlgrenska.gu.se

Sidansvarig: Josefin Bergenholtz|Sidan uppdaterades: 2017-06-20
Dela:

På Göteborgs universitet använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor.  Vad är kakor?