Till startsida
Webbkarta
Till innehåll Läs mer om hur kakor används på gu.se

Mikrovågshjälm ger snabb och säker bedömning av skallskador

Nyhet: 2017-03-08

Resultat från en patientstudie bekräftar att mikrovågsteknik kan användas för att snabbt påvisa blödning efter skallskador. Genom att patienten undersöks med en mikrovågshjälm kan sjukvårdspersonal få livsviktig information och snabbt fatta beslut om rätt behandling. Det visar en vetenskaplig artikel som nyligen publicerats.

Studien visar på nya användningsområden inom sjukvården för mikrovågstekniken. Mikrovågsmätningar har i tidigare studier visat sig vara ett framgångsrikt sätt att skilja patienter som fått stroke orsakad av blödning i hjärnan från strokepatienter som drabbats av blodpropp med syrebrist i hjärnan som följd.

Den nya studien visar att tekniken fungerar även för personer som drabbats av traumatiska skallskador, vilket är den vanligaste orsaken till dödsfall och handikapp bland unga människor i Sverige. Det kan exempelvis handla om allvarliga skallskador till följd av trafikolyckor, misshandel eller fall. Cirka 20.000 personer per år drabbas av traumatiska skallskador i Sverige.

Lovande resultat

I studien jämfördes 20 patienter, inlagda för operation av kroniskt subduralhematom – en allvarlig form av blödning under skallbenet – med 20 friska frivilliga personer. Patienterna undersöktes med mikrovågsmätningar och med traditionell datortomografi. Resultaten visar att mikrovågsmetoden har stor potential att påvisa blödningar för den här gruppen av patienter.

– Även om studien är liten och endast är fokuserad på en typ av skallskada är resultatet lovande. Mikrovågshjälmen kan komma att förbättra den medicinska bedömningen av traumatiska skallskador redan innan patienten kommit till sjukhuset, säger Johan Ljungqvist, specialist i neurokirurgi vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Resultatet indikerar att mikrovågstekniken kan bli användbar i ambulanser och även i andra vårdsituationer.

Ytterligare studier på akuta skallskadepatienter pågår och planeras i Västra Götalandsregionen och utomlands.

– Mikrovågstekniken har potential att revolutionera medicinsk diagnostik genom att ge snabbare, flexiblare och mer kostnadseffektiv sjukvård. I stora delar av världen kan mikrovågsmätningar bli ett komplement till datortomografi och andra bildgivande system, som ofta saknas eller kan ha långa kötider, säger Mikael Persson, professor i medicinsk teknik på Chalmers.

Stor utmaning

– Det är en utmaning att utveckla en ny klinisk metod, från tidiga testversioner till en kliniskt hanterbar prototyp, i en akutmedicinsk miljö där omhändertagandet av patienten inte får bli fördröjt, säger Mikael Elam, professor i klinisk neurofysiologi vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet, och överläkare vid universitetssjukhuset.

Den nära samverkan mellan teknisk och medicinsk kompetens som krävs har stöttats av MedTech West, den västsvenska samverkansplattformen för medicinteknisk utveckling styrd av kliniska behov. Vetenskapsrådets program för klinisk behandlingsforskning har varit avgörande för projektet.

Artikeln "Clinical evaluation of a microwave-based device for detection of traumatic intracranial hemorrhage" publicerades nyligen i Journal of Neurotrauma. Där presenterar forskare från Chalmers, Sahlgrenska akademin och Sahlgrenska Universitetssjukhuset resultaten från den nya patientstudien. Länk till artikeln online.

Kontaktpersoner: Mikael Persson, professor i medicinsk teknik, Chalmers, 031-772 15 76, mikael.persson@chalmers.se, Mikael Elam, professor och överläkare i klinisk neurofysiologi, Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet och Sahlgrenska Universitetssjukhuset, 070-940 10 42, mikael.elam@gu.se

Fakta om mikrovågsmätningar:

En mikrovågshjälm placeras på patientens huvud och undersöker hjärnvävnaden med hjälp av mikrovågor. Den består av tre delar: ett hjälmliknande antennsystem som sätts på patientens huvud, en mikrovågsenhet samt en dator för styrning av utrustningen, datainsamling och signalbehandling.
Antennerna på hjälmen sänder i tur och ordning in svaga mikrovågssignaler i hjärnan, samtidigt som mottagarantennerna mäter reflekterade signaler. Hjärnans skilda strukturer och substanser påverkar mikrovågornas spridning och reflektioner på olika sätt. De mottagna signalerna ger ett komplext mönster, som tolkas med hjälp av avancerade algoritmer.

 

AV:

Artikeln publicerades först på: sahlgrenska.gu.se

Sidansvarig: Josefin Bergenholtz|Sidan uppdaterades: 2016-09-23
Dela:

På Göteborgs universitet använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor.  Vad är kakor?